Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

ten att delta i det danska samhället utan att ta avstånd från sitt kulturella ursprung.
I studien framgår att man inom olika barn- och ungdomsföreningar
uppfattar det som viktigt att rekrytera vuxna med invandrarbakgrund, men
att det är svårt att få föräldrar att engagera sig. Erfarenheten visar att det är
viktigt att från föreningars sida upprätthålla en kontakt med föräldrar med
invandrarbakgrund, så att de kan känna sig trygga med att låta sina barn
delta.
Den danska studien fokuserar på verksamheter och aktiviteter för vuxna
generellt och inte specifikt för äldre. I allmänhet är det frivilliga sociala arbetet
för och med vuxna inriktat på rådgivning, upplysning och information
för att ge kunskap kring möjligheter och rättigheter. När det gäller äldreverksamheter
visar studien att man i Danmark främst ägnar sig åt att utveckla
äldres sociala nätverk. Arenor skapas för möten mellan äldre med invandrarbakgrund.
Organiserade utflykter till museer eller dylikt anordnas också.
Via olika verksamheter får äldre invandrare tillgång till samhällsinformation
som kan bidra till att de enklare kan fatta beslut om exempelvis vård- och
omsorgsformer. För flera äldre utlandsfödda har verksamheterna också inneburit
att de kunnat gå från att vara brukare till att bli frivilligarbetare. Den
övergripande slutsatsen är att det förekommer en hel del integrationsarbete
inom frivilligsektorn, både i verksamheter med klart uttalade mål kring integration
och i föreningar utan sådana mål. Här framhålls också att deltagande
i organisationer på sikt bör kunna underlätta för individer med bakgrund
i en etnisk minoritet att få ett inflytande i samhället. Föreningsdeltagande
sägs öka möjligheterna att skapa sociala nätverk, vilket i sig ökar
möjligheterna för enskilda individer att integreras i samhället. Författarna
framhåller att frivilligsektorn skulle kunna spela en större roll i integrationsarbetet
än vad den gör idag. För detta krävs emellertid att föreningar ägnar
mer kraft åt att nå ut till de etniska minoriteterna. Organisationer som till
större delen har medlemmar ur minoritetsgrupper bör å sin sida ha som målsättning
att rekrytera fler ur majoritetsbefolkningen.
Rapporten från Danmark aktualiserar en mängd frågor, som alla har att
göra med hur vi kan förstå förhållandena mellan socialt inriktad frivillighet,
social verksamhet inom det offentligas hägn och de människor som berörs
av erbjudanden om insatser eller aktiviteter. Tanken att den socialt inriktade
frivilligsektorn inrymmer möjligheter till ökad integration av medborgare
med invandrarbakgrund är kanske inte så märklig. Men slutsatsen att frivilligsektorn
kan spela en större roll i integrationsarbetet överlag förtjänar att
både diskuteras och problematiseras. Vem har eller bör ha ansvar, och för
vilka delar av olika verksamheter?
Svenska frivilligorganisationer och integrationen
Någon forskning med utgångspunkt i svenska förhållanden motsvarande den
danska studien har inte gjorts, men självfallet finns det texter av olika slag
ur ett svenskt perspektiv om invandrare och deras deltagande i olika organisationer
och i viss mån även om hur föreningsliv kan tänkas påverka integrationen.
Intresset för den frivilliga sektorns roll ligger i tiden även i Sverige,
där regeringen under hösten 2007 beslutat att undersöka hur relationerna
mellan staten och den ideella sektorn kan utvecklas inom det sociala områ-
16