Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

är även att skillnaderna är större bland unga kvinnor än bland unga män
(Ungdomsstyrelsen 2007).
Studier visar att omfattningen av invandrares föreningsengagemang är
kopplat inte endast till typ av förening utan även till vilka yttre och inre hinder
som enskilda föreningar sätter upp (Dahlstedt 2003). Yttre hinder handlar
om möjligheten till inträde i en förening för att överhuvudtaget kunna bli
medlem samt om man tillhör en viss rekryteringsbas eller inte. Inre hinder är
de svårigheter som finns inom föreningen för medlemmar att bli aktiva deltagare
eller att få förtroendeuppdrag. Exempel på föreningar med för invandrare
låga inre och yttre hinder är enligt Dahlstedt de fackliga organisationerna
och miljörörelsen. Kvinno- respektive handikapporganisationer har
däremot visat sig ha höga hinder både mot passivt och aktivt deltagande.
När det kommer till politiska partier och olika typer av ordenssällskap har
invandrare svårt att få tillträde, men när de väl är medlemmar får de förtroendeuppdrag
i lika hög utsträckning som svenskfödda. Som exempel på
föreningar där invandrare däremot har lätt att bli medlemmar men i liten
utsträckning får förtroendeuppdrag ger Dahlstedt konsumentkooperationen
(a.a.). 9
Svensk invandringspolitik
– kontextualisering och kritik
Fram till andra världskriget var det fler som utvandrade från Sverige än som
invandrade hit (Svanberg & Tydén 1992; Khadim 2000). Detta förändrades
när kriget bröt ut och krigsflyktingar började anlända. Efter kriget återvände
de flesta, men den industriella tillväxten medförde att arbetskraftinvandringen
istället ökade. Den stora efterfrågan på arbetskraft inom efterkrigsindustrin
fick svenska arbetsgivare att rekrytera i Mellan- och Sydeuropa (Svanberg
& Tydén 1992). Först i mitten på 1960-talet började invandringens
konsekvenser att diskuteras i offentlig debatt. Fram till dess hade ingen
medveten invandringspolitik bedrivits i Sverige. Utgångspunkten hade varit
att de som invandrat med tiden skulle återvända till sina hemländer. Nu infördes
ett system med reglerad invandring (Khadim 2000). Arbetskraftsinvandringen
upphörde under 1970-talet och sedan dess har endast politiska
och humanitära skäl legat till grund för beslut att ta emot invandrare i Sverige
(de los Reyes 2001).
År 1975 enades riksdagen kring nya mål för invandringspolitiken: jämlikhet,
valfrihet och samverkan. Aytar (2007) hävdar att det är dessa mål som
ligger till grund för att Sverige blivit omtalat som ett land med generös invandrings-
och invandrarpolitik. Det övergripande syftet med jämlikhetsmålet
var att skapa likvärdiga levnadsvillkor för invandrare och övrig befolkning
i Sverige. Målet om valfrihet handlade ytterst om att invandare själva
skulle få avgöra huruvida de ville stärka och bevara sin ursprungsidentitet
eller inte. Med samverkansmålet sade man sig från politiskt håll vilja verka
för att minoriteterna skulle bli likvärdiga parter i samhället och aktivt kunna
9 Dahlstedt 2003 hänvisar här till Bäck & Soininen 1996.
19