Integrationsarbete i civilsamhället - Unga och äldre i ... - DiVA Portal

kultur och till majoritetssamhället. Särskilt flickorna förväntas hantera flerkulturella
förväntningar på ett sätt som inte ska stöta någon. Här aktualiseras
en fråga om hur en eftersträvad duokulturell position kan tänkas påverka de
unga. Vilket personligt pris betalar den som söker anpassa sig både hemma
och i skolan?
Vissa flickor med invandrarbakgrund beskrivs av de svenskfödda aktiva
som i särskilt hög grad begränsade av sina familjers kulturella normer. Den
unga invandrade kvinnans frigörelse tolkas här utifrån en svensk referensram,
något som de los Reyes (2002) pekar ut som ett vanligt angreppssätt
även inom den svenska akademiska genusdiskursen. En bild av den passiva
invandrarkvinnan som behöver stöd för att kunna frigöra sig från sin ursprungskulturs
patriarkala struktur framträder även i intervjumaterialet, och
vi kan jämföra med det mediala typgalleri som Brune (2002) beskriver och
betecknar som stereotypt. Invandrade kvinnors frigörelse mäts i graden av
avkläddhet och kroppslig frigörelse. Några intervjupersoner ifrågasätter
dock både den förment fria svenska synen på kropp och nakenhet och existensen
av en i det närmaste idealisk svensk jämlikhet. För övrigt varierar
åsikterna om hur man bör bemöta och hantera de komplikationer som
könstillhörighet för med sig i form av olika förutsättningar för pojkar och
flickor. Någon entydig lösning förespråkas inte.
Äldre och genus röner inte alls motsvarande intresse eller engagemang.
Här förekommer istället mer allmänt hållna formuleringar om hur äldre män
och kvinnor förmodas skilja sig åt genom, framför allt, sociala preferenser
och förmågor. Någon diskussion om kropp och nakenhet motsvarande den
som förs när det gäller unga förs inte. Ett område där dessa teman i princip
skulle ha kunnat aktualiseras vore exempelvis äldreomsorgen, men i den
mån äldreomsorg för äldre omnämns som integrationsområde så artikuleras
i vart fall inte genus. Den relativa avsaknaden i intervjumaterialet av mer
ingående reflektioner om äldreomsorgen och den åldrande migrantbefolkningen
kan bero på att de organisationsaktiva sällan möter de mest skröpliga
och omsorgsbehövande äldre invandrarna.
Kulturella olikheter och integrationsretoriken
Initialt i intervjuerna sägs ofta, apropå kulturell olikhet, att eftersom vi alla
är människor liknar våra erfarenheter varandras. Detta nyanseras dock vartefter,
och en uppfattning om väsentliga kulturella skillnader och värderingsskiljaktigheter
framträder i stället. Sådana utgör i sak hinder för integrationsprocesser.
Att det råder olika syn på vilket sätt att leva på som är rätt
och riktigt märks inte enbart när det handlar om kropp och nakenhet. I intervjuerna
framkommer ibland synsätt på integration som mycket påtagligt
uttrycker ideala förhållningssätt visavi kulturella skillnader mer övergripande.
Ofta antyds en huvudsakligen statisk kultursyn; man beskriver kultur
som något fast och enhetligt som invandrare bär med sig fram till den dag
de anländer till Sverige. Detta utgör en skillnad från de mer konstruktivistiskt
orienterade tolkningarna av kultur som framträder i olika texter om
ämnet. Hur vet man då vilka värden som bör eftersträvas, och hur förhåller
man sig till människors eventuella över tid ändrade inställning till det? Här
anar vi en möjlig konfliktkälla, nu eller i framtiden. Om, eller när, kulturell
68