Ladda ned hela rapporten (1,2 MB) - Skolverket

Läroplanerna i praktikenDe viktigaste resultaten i sammandragNiorna uttrycker en stark och bred men inte alltid djup moraluppfattning.De kan reflektera på ett mer övergripande sätt kring t.ex.begreppet rättvisa. De vet att de förväntas ta ansvar och tycker att detär rätt även om de inte alltid gör det. Det personliga ställningstagandetär viktigt för dem även om de inte rent praktiskt kan ta det därföratt grupptrycket är för starkt. De hävdar ändå att de har en egen åsiktoch sätter ett värde i ”att tycka”. Gymnasieeleverna reflekterar mycketkring moralfrågor. Deras moraluppfattning har djupnat men verkarockså mindre stark i den bemärkelsen att de inte argumenterar likatvärsäkert utan nu även kan omfatta det relativa. Exempelvis inserde att det finns olika rättvisa och att deras egen dröm om optimalrättvisa är omöjlig.Skapande förmåga i bildDet delprojekt som har utvärderat elevers skapande förmåga i bild grundas påbedömningar av ca 460 elevportföljer, som förutom slutprodukten innehöll blandannat skisser och utkast, förebilder som verkat inspirerande samt reflektioner iloggböcker och videobandade intervjuer. Antalet elever måste betecknas somstort i ett utvärderingsprojekt med denna inriktning, men den geografiska representativitetenär begränsad till Jönköpings- och Stockholmsområdena. Degrundskoleklasser i Jönköpingstrakten som ingick representerar dock en storvariation vad gäller upptagningsområdenas karaktär och sociala sammansättning.Resultaten kan sammanfattas på följande sätt:✚✚Under grundskoletiden sker en klar förbättring av elevernas bildspråkligauttrycksförmåga, dvs. att använda färg, form och kompositionliksom att hantera material och tekniker för att åstadkommavisuella effekter (hantverksskicklighet). Flickorna tycks göra kontinuerligaframsteg mellan år 2, 5 och 9 medan pojkarnas bilder knappastvisar på någon ökad bildspråklig förmåga förrän mellan år 5 och år9. Resultaten vederlägger därmed teorier som hävdar att de estetiskakvaliteterna i barnens bilder förloras när de börjar skolan. Skolantycks tvärtom lämna ett positivt bidrag genom att lära elever attbehärska tekniker och konventioner. Att kunna utnyttja bildspråketför egna syften och att vid behov kunna bryta mot vissa av desskonventioner, lägger grunden till ett fritt skapande.Men vad gäller de bakomliggande kreativa processerna i elevernasskapande finns inga tecken på påtaglig förbättring mellan år 2, 5 och9. Tendensen är densamma för flickor och pojkar Det handlar omelevernas förmåga att förverkliga intentionen med en bild, att uppvisatålamod och envishet och pröva olika angreppssätt (undersökandearbete), att experimentera och finna nya lösningar (uppfinningsför-31