Ladda ned hela rapporten (1,2 MB) - Skolverket

Läroplanerna i praktikenAtt se sammanhang och kunna orientera sig i omvärldengymnasieskolans år 3 60 %. Utvärderarna frågar sig om eleverna genom undervisningeninte lärt sig se att vattnets kretslopp är kopplat både till människansaktiviteter och det omgivande landskapet. Även här har skolorna mer att göra.Biologisk mångfald: Liknande bildEleverna bedömer fem av sex påståenden om biologisk mångfald ganska bra.Det är t.ex. 80 % som håller med om att hälften av alla arter på jorden lever iregnskogar, att arter i våra dagar dör ut i snabbare takt än tidigare i människanshistoria och att ökande användning av naturresurser är en anledning till artutrotning.Men på en punkt har nästan alla elever fel – även om andelen rätta svarökar med stigande ålder. Eleverna tror att livet på jorden kommer att dö ut ominte den biologiska mångfalden bevaras. När eleverna ska förklara varför arterdör ut noteras en tydlig ålderstrend. Eleverna i skolår 5 tenderar att enbarträkna upp orsaker. Gymnasieelever använder i betydligt större utsträckningnågon modell för orsak och verkan, t. ex. näringskedjor – ett exempel på attförmågan att se sammanhang utvecklas under skolåren. Detta gäller flickor ihögre grad än pojkar.Bland ”mål att sträva mot” i anges i grundskolans kursplan för biologi attskolan i sin undervisning ska sträva efter att eleven ”utvecklar förståelse förorganismernas samspel med varandra och sin omgivning” samt att ”att elevenutvecklar kunskaper om teorier för livets villkor och utveckling och kan se sigsjälv och andra livsformer i ett evolutionsperspektiv”. Resultatbilden antyderäven inom detta kunskapsområde att en bättre helhetsförståelse behöverutvecklas.BefolkningstillväxtenMindre än hälften av eleverna i alla tre skolåren svarar rätt på frågorna omjordens befolkning och befolkningstillväxten i siffror. Andelen rätta svar ökar (istort sett) med stigande ålder.Rika och fattiga: Förståelsen ökar med stigande ålderEleverna har god förståelse för innebörden i ett citat som belyser en av de spänningarsom finns mellan industrialiserade länder och utvecklingsländer16. Detenderar dock att överskatta andelen människor i världen som är ständigt undernärda.Utvärderarna diskuterar som förklaring att svält i världen ofta behandlasi media. Eleverna fick också förklara dels varför så många i världensvälter trots att det finns mat, dels varför människor är fattiga i Sverige. Ungefär16I denna rapport, liksom i delprojektets underlagsrapport och i de testuppgifter som eleverna fått, används förtydlighetens skull begrepp som ”i-länder och u-länder”, ”rika och fattiga länder” osv. Man bör dock vara medveten omdet signalvärde som ligger i sådana begrepp. I Skolverkets referensmaterial om internationaliseringsbegreppet(Skolverket (1996c), sid. 49) framhålls sålunda att ”…att bara följa sedan tidigare etablerade mönster för undervisning,med diskussioner om rika och fattiga länder, rangordnade i första, andra och tredje världen eller som i- och u-länder,med resonemang kring resursfördelning och biståndsfrågor är inte nödvändigtvis det bästa sättet att uppnå läroplanernasmål. Det behövs en nyansering av vad, vem eller vilka vi talar om och en strävan att också höra de tilltaladesegen syn på frågorna”.45