Ladda ned hela rapporten (1,2 MB) - Skolverket

Läroplanerna i praktikenAtt se sammanhang och kunna orientera sig i omvärldenjektet redovisar också olika handlingsalternativ som eleverna kan tänka sig attanvända för att påverka framtiden till det bättre, liksom om de själva faktisktgjort något för att påverka. Att handla miljövänligt toppar listan, som omfattartretton handlingsförslag, (57 %, flickor 68 %, pojkar 45 %) med ännuhögre andelar för faktisk handling (78 %, flickor 83 %, pojkar 72 %). Påandra plats kommer ”rösta i politiska val” (50 %, flickor 57 %, pojkar 42 %;faktisk handling 5 %). Allra längst ner på förslagslistan kommer ”bli medlemi politiskt ungdomsförbund” (8%, flickor 10%, pojkar 7%). Nästan lika lågaandelar har ”delta i olagliga protestaktioner (10 %). Ett slående drag ärflickornas större handlingsbenägenhet.Utvärderarna konstaterar att eleverna är potentiellt aktiva medborgare,dvs. resultaten ger inte stöd för uppfattningen att svenska skolelever kännersig maktlösa när det gäller att påverka världen till det bättre. Eleverna harockså i ganska stor utsträckning gjort något. Tre av fyra har handlat miljövänligt.Var femte elev har köpstrejkat mot varor som tillverkats med hjälp av barni utvecklingsländer. Utvärderarna har också funnit ett svagt men signifikantsamband mellan ”påverkan i skolan” och ”påverkan på framtiden”. Däremotfinns inget positivt samband mellan ”påverkansmöjligheter i skolan” och”faktiskt gjorda handlingar”. Utvärderarna konstaterar att det inte tycksfinnas någon självklar koppling mellan deltagandeaktivitet i skolan och isamhället och de frågar sig om elevernas socialisation till aktiva samhällsmedborgarekanske i första hand sker utanför skolan.Flickornas större engagemang i världens framtid avspeglas också i resultatenfrån en uppgift som eleverna besvarade i samband med frågorna omozon och växthuseffekten. Eleverna fick studera information om hur koldioxidutsläppeventuellt kan påverka klimatet och sedan ta ställning till hurmycket koldioxid per capita som ska få släppas ut i industriländer respektiveutvecklingsländer (givet den mängd som släpps ut i dagsläget). Elevernadiskuterade problemet med en kamrat. Därefter svarade var och en för sig. Enövervägande majoritet av eleverna har valt något av alternativen ”ta hotet påvisst allvar – vidta mindre kostsamma åtgärder nu” eller ”ta hotet på fullt allvar– vidta stora och kostsamma åtgärder”. En tydlig könsskillnad noteras –flickorna tar hotet på större allvar än pojkarna (50 % av flickorna väljer detmer drastiska alternativet mot 34 % av pojkarna).Könsskillnaden återfanns också när utvärderarna gick vidare med fråganpå så sätt att eleverna, vid en tänkt världskonferens, fick ta ställning dels tillom industriländer respektive utvecklingsländer ska skära ner sina utsläpp avkoldioxid kraftigt, ganska kraftigt, något, inte alls eller själva bestämmautsläppets storlek. Flickorna förordar i större utsträckning en kraftig begränsningav utsläpp för både industriländer och utvecklingsländer. 99 % aveleverna anser att i-länderna ska skära ner sina koldioxidutsläpp, oftastmycket, men ibland mindre. Utvärderarna konstaterar att eleverna i sinaförslag är vida radikalare än de internationella överenskommelser som gjorts.Cirka 75 % förordar en kraftig begränsning för såväl i- som u-land, och53