Ladda ned hela rapporten (1,2 MB) - Skolverket

Läroplanerna i praktikenAtt se sammanhang och kunna orientera sig i omvärldenbehöver sättas samman för att en insikt ska uppnås om att man som konsumentkan påverka världen. Individen behöver ha en god geografisk uppfattning omvärlden, samt kunna strukturera och överblicka världen med hjälp av kategoriersom ’naturen’, ’miljön’, ’tekniken’, ’ekonomin’ och ’samhället’. Dessutombör kategorierna ha ett visst innehåll, t.ex. begreppen växt, djur, näringskedjaoch kretslopp när det gäller naturen. En förmåga att tänka i orsakskedjor finnsockså med i bilden, liksom insikten att orsakskedjorna i fallet bananval arbetarlångsamt. Utvärderarna tillägger att konsumentval inte är enkla och entydiga -dilemman av olika slag ställer krav på att kunna argumentera liksom en insiktom att problem kan vara så komplexa att inte ens experterna har några tvärsäkraorsaksförklaringar till dem.Resultat - engagemang och värderingarDe tre Internetbaserade testen ger följande upplysningar om elevernas engagemangoch värderingar.Framtiden – om 100 år högstEleverna tänker på sin egen framtid betydligt oftare än på världens, speciellt igymnasieskolans år 3. Tidsperspektivet när det gäller jordens framtid är förknappt 30 % mindre än 25 år och för drygt 30 % mellan 25 och 100 år. Någonpåtaglig skillnad mellan skolår och kön finns inte. Det gör det inte heller närdet gäller den personliga framtidshorisonten, som för cirka 30 % är mindre äntio år, för cirka 40 % mellan 10 och 50 år och för cirka 15 % mer än 50 år.Den egna framtiden – ljusare än världensEleverna är något pessimistiska i sina bedömningar av tillståndet i världen, såvälidag som i framtiden – flickor mer än pojkar. Eleverna är däremot påtagligtoptimistiska om sin egen framtid. Vidare ser eleverna ljusare på framtiden änpå nuläget och eleverna i gymnasieskolans år 3 bedömer dagens situation någotmer pessimistiskt än de i skolår 9. För att få en mer detaljerad bild av elevernasallmänna framtidsorientering har utvärderarna undersökt hur stor andel aveleverna som bedömer att det blir bättre respektive sämre i framtiden, vad avserfyra olika aspekter av temat i förhållande till sin bedömning av nuläget. De fyraaspekterna är tillgång på mat, arbetslösheten, fred på jorden samt miljön. Cirkahälften av eleverna tror, för varje aspekt, på en förbättring och 20-30 % på enförsämring. Resten håller på status quo. Eleverna är mest optimistiska om tillgångenpå mat och minst om miljön.Utvärderarna har också tagit reda på hur stora andelar av eleverna sombedömer att framtiden blir bättre vad avser alla fyra aspekterna. Dessa utgör17 % i skolår 9 och 16 % i gymnasieskolans år 3. Utvärderarna finner ingakönsskillnader. Andelen elever som bedömer att framtiden blir sämre vadgäller alla fyra aspekterna är betydligt mindre, närmare bestämt 5 % i skolår9 och 3 % i gymnasieskolans år 3.51