Ladda ned hela rapporten (1,2 MB) - Skolverket

Läroplanerna i praktikenAtt se sammanhang och kunna orientera sig i omvärldenvisar också större pessimism och oro. Utvärderarna frågar sig om detta har singrund i att flickorna förstår problemen bättre, dvs. inser i högre utsträckningän pojkarna hur svåra problemen är att rätta till. Samtidigt är flickornashandlingsbenägenhet större än pojkarnas.Resultat - kunskaperResultat från de internetbaserade testenEnergifrågor: Tillsammans kan eleverna mycket menenskilda svar är smalaEleverna underskattar kraftigt de fossila bränslenas andel av människans energiförsörjningmedan de kraftigt överskattar kärnkraftens andel. De svarar någotbättre med stigande ålder. Som grupp anger eleverna många goda skäl att sparaenergi. Ungefär hälften (49 % i skolår 9 och 59 % i gymnasieskolans år 3) nämnernågon aspekt av resurshushållning. En något mindre andel anför miljöskäl(34 % i skolår 9 och 46 % i gymnasieskolans år 3). De flesta uttrycker sig iallmänna termer om kopplingen mellan energianvändning och miljöpåverkan,utan att resonera djupare om orsak och verkan.När det gäller vad en familj kan göra för att spara energi är det i särklassvanligaste förslaget ”spara på elektricitet” (66 %, 81 % och 67 % i skolår 5 och9, respektive gymnasieskolans år 3). Den vanligaste underkomponenten är”spara på belysning”. I kontrast till de höga procenttalen för el står betydligtlägre värden för ”spara på varmvatten” (4 %, 18 %, 21 %) och ”spara påbostadsvärme” (6 %, 22 %, 30 %) trots att den senare är den största postenpå hushållens energiräkning. Utvärderarna frågar sig om möjligen ett gammaltenergibeteende – ”att spara på strömmen” – förts över till yngregenerationer. Uppgiften om en familjs energisparande fanns också med iSkolverkets nationella utvärdering av grundskolan 1995 (UG95), men ingickdå i ett annat sammanhang och gavs till en population med annan representativitetvarför utvärderarna inte vill dra några slutsatser om kunskapsförändringar.Dock noterar de att andelen elever som föreslår att familjen kan sparapå transporter ökat markant sedan 1995 (från 6 % till 22 %).Eleverna använder med stigande ålder i allt större utsträckning av skolanintroducerade och vetenskapliga begrepp när de besvarar frågor som rörnaturmiljön. Men utvärderarna frågar sig om kunskapsutvecklingen genomskolåren är tillräcklig. I Skolverkets nationella utvärdering av grundskolan1995 (UG95) konstaterades att enskilda elever i årskurs 9 inte hade särskiltutförlig och detaljerad kunskap om hur energiflödet från solen går vidaregenom naturliga och tekniska system. Det visade sig dock att olika eleverbidrog med olika pusselbitar i den tankestruktur som beskriver energiflödet.Hos eleverna som kollektiv fanns den rikedom och bredd i svaren som43