Ladda ned hela rapporten (1,2 MB) - Skolverket

Läroplanerna i praktikenAtt se sammanhang och kunna orientera sig i omvärldenKrig i något land skulle kunna innebära oljebrist för många andra länder och dåpåverka dem mycket. Denna aspekt tas upp endast i år 9.De yngsta eleverna nämner inte relationer mellan u- och i-land, men ju högre skolårdesto mer frekvent och mer utvecklat tas dessa upp. I skolår 9 säger elever att i-länder utnyttjar u-länder. Det gäller utnyttjande av billig arbetskraft och barnarbete.Fattiga länder är mer beroende av rika länder. USA manipulerar Europa. Eleverna iskolår 12 talar mycket om rika och fattiga länder i världen, om u- och i-länder. Mångamenar att rika länder köper arbetskraft och råvaror billigt av fattiga länder. Företagarefrån i-världen sätter folk i arbete i u-världen. IKEA är ett exempel. Det finnsockså de elever som använder ord som utnyttja. I-länder utnyttjar billig arbetskrafti u-länder. I-länder är beroende av varandra. Och u-länder är beroende av i-länder.Någon säger att i-länder är inte så beroende av u-länder.Sammanfattningsvis anser utvärderarna det svårt att dra några säkra slutsatserom skillnader mellan skolår. I alla skolår bedöms eleverna ha visat enmycket god förmåga att utveckla sina tankar om hur människor och länder iolika delar av världen påverkar varandra. De har visat sina insikter om att allamänniskor är beroende av varandra på många olika områden och plan.Resultat från problemlösning i gruppAtt se sig själv som lokal aktör i världen – en utveckling sker med skolårenSom nämnts gällde problemet att ta ställning till köp av vanliga eller Kravodladebananer samt att motivera valet. Eleverna utvecklas under skolåren när detgäller att se sig själva som lokala aktörer i världen. Deras förmåga att se sammanhangökar, liksom deras förmåga att argumentera. De blir mer precisa isina beskrivningar av orsakssamband. Ungefär 2/3 väljer den vanliga bananen,1/3 den Kravodlade. Två huvudtyper av argument förekommer, dels sådanasom enbart stöder valet av banan (endast ekonomiska argument eller endastmiljöargument), dels sådana som uttrycker ett dilemma och innehåller motstridigaargument (samvetet mot ekonomin, ekonomin vinner; samvetet mot ekonomin,samvetet vinner; miljön mot ekonomin, ekonomin vinner; miljön motekonomin, miljön vinner). Den förra typen (inget dilemma) minskar radikaltmed skolåren (85 %, 55 %, 25 %), den senare (dilemma) ökar märkbart (10 %,20 %, 55 %). Eleverna i den senare gruppen uttalar sig inte tvärsäkert utan gerintryck av att ha prövat och övervägt olika möjligheter för att komma fram tillsina val (Elev i skolår 9: ”Väljer jag Kravmärkta bananer? NEJ, Jag vill att växter,djur och människor ska få leva i frihet och ha det bra. Jag vill ha en ren miljöutan kemikalier. Jag vill att man ska sluta skövla regnskogarna. Där borde jagvälja Kravmärkta bananer. Men om jag ska vara ärlig tror jag nog att jag skulle taen vanlig banan (tyvärr), eftersom jag tycker att prisskillnaden är alldeles förstor. Hade prisskillnaden bara varit ett par kronor per kilo så hade jag utantvekan valt en Kravmärkt banan”. Ett intressant drag är att gymnasieelever, mer49