Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape
Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape
Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
3.4 OrienterbarhetVisar hur det är att hitta till ett stadsrum och vilka stadsrumsom har störst stadslivspotential givet en hög täthetoch attraktiv stadsmiljöBakgrundEnligt <strong>Örebro</strong>s översiktsplan skacykelvägarna upplevas som säkra, tryggaoch attraktiva. Ensliga cykelvägar ska haen alternativ väg bland bebyggelse ochannan trafik. Avskildhet är en rumsligfaktor som har med orienterbarhetatt göra. I Trast (SKL 2007) beskrivssvårigheten att kvalitetsbedömacykelnätets orienterbarhet. I självaverket finns det inom stadsbyggnadsforskningenSpace syntax en lång ochgedigen erfarenhet av att analyserajust orienterbarhet i gatunät från ettupplevelseperspektiv.Med hög orienterbarhet i gatunätetblir platser och gator oftast meranvända av gående och människorsom vistas, givet att stadsmiljön intemotverkar detta. Det leder också till attdessa platser med tiden också utvecklastill målpunkter och generear godalägen <strong>för</strong> handel och annan utåtriktadverksamhet. Gatunätets påverkan påmänniskors rörelsemönster och i vilkengrad det integrerar eller separerarmänniskor med olika hemstadsdelär också av stor betydelse <strong>för</strong> stadenssociala integration. I <strong>Örebro</strong>s översiktsplanberörs fram<strong>för</strong> allt boendesegregationen,men minst lika viktigt <strong>för</strong> densociala integrationen är en stad därmänniskor från olika stadsdelar naturligtdelar samma offentliga vardagsrum.(Hillier 1996)MetodOrienterbarhet i gatunätet mätshär med en rumsintegrationsanalys(Marcus 2000). En väl orienterbar gatanår många andra stadsrum inom fåantal riktnings<strong>för</strong>ändringar medan enmer avskild gata når färre.I grunden består analysen av siktlinjersom representerar gång- och gatunätet.ResultatTydliga barriärer skapar en deladinnerstad och många baksidor<strong>Örebro</strong>s gatunät skapar två centralakärnor, längs Hertigs Karls Allé i västeroch Drottningatan samt stråket Trädgårdsgatan-Halmbron-Allmängsgatani öster. Mellan dessa skapar järnvägentydliga barriäreffekter. Men barriärerskapas också av större vägar, uppbrutnagatunät och större fastigheter.En stor del av stadslivspotentialen i<strong>Örebro</strong> <strong>för</strong>valtas inteMånga av de stadsrum som har en betydandestadslivspotential utifrån hög täthetoch hög orienterbarhet är idag heltdominerade av biltrafik. Potentialen <strong>för</strong>stadsliv och naturlig genomströmningav gående och cyklande <strong>för</strong>valtas därmedinte. Omvänt är många av passagernautan störande biltrafik potentielltotrygga genom att de är visuellt avskildasin omgivning.Med nya kopplingar och en omprioriteringmellan trafikslagen i mångacentrala stadsrum har <strong>Örebro</strong> en storpotential att läka samman staden.Här <strong>för</strong>efaller i synnerhet en bredaretunnel öster om Vasaplatsen som enpotentiellt mycket välanvänd framtidakoppling.Ett cykelstråk svårare att hitta tillEtt cykelstråk som är lätt att hitta till24