12.07.2015 Views

Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape

Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape

Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

3.4 OrienterbarhetVisar hur det är att hitta till ett stadsrum och vilka stadsrumsom har störst stadslivspotential givet en hög täthetoch attraktiv stadsmiljöBakgrundEnligt <strong>Örebro</strong>s översiktsplan skacykelvägarna upplevas som säkra, tryggaoch attraktiva. Ensliga cykelvägar ska haen alternativ väg bland bebyggelse ochannan trafik. Avskildhet är en rumsligfaktor som har med orienterbarhetatt göra. I Trast (SKL 2007) beskrivssvårigheten att kvalitetsbedömacykelnätets orienterbarhet. I självaverket finns det inom stadsbyggnadsforskningenSpace syntax en lång ochgedigen erfarenhet av att analyserajust orienterbarhet i gatunät från ettupplevelseperspektiv.Med hög orienterbarhet i gatunätetblir platser och gator oftast meranvända av gående och människorsom vistas, givet att stadsmiljön intemotverkar detta. Det leder också till attdessa platser med tiden också utvecklastill målpunkter och generear godalägen <strong>för</strong> handel och annan utåtriktadverksamhet. Gatunätets påverkan påmänniskors rörelsemönster och i vilkengrad det integrerar eller separerarmänniskor med olika hemstadsdelär också av stor betydelse <strong>för</strong> stadenssociala integration. I <strong>Örebro</strong>s översiktsplanberörs fram<strong>för</strong> allt boendesegregationen,men minst lika viktigt <strong>för</strong> densociala integrationen är en stad därmänniskor från olika stadsdelar naturligtdelar samma offentliga vardagsrum.(Hillier 1996)MetodOrienterbarhet i gatunätet mätshär med en rumsintegrationsanalys(Marcus 2000). En väl orienterbar gatanår många andra stadsrum inom fåantal riktnings<strong>för</strong>ändringar medan enmer avskild gata når färre.I grunden består analysen av siktlinjersom representerar gång- och gatunätet.ResultatTydliga barriärer skapar en deladinnerstad och många baksidor<strong>Örebro</strong>s gatunät skapar två centralakärnor, längs Hertigs Karls Allé i västeroch Drottningatan samt stråket Trädgårdsgatan-Halmbron-Allmängsgatani öster. Mellan dessa skapar järnvägentydliga barriäreffekter. Men barriärerskapas också av större vägar, uppbrutnagatunät och större fastigheter.En stor del av stadslivspotentialen i<strong>Örebro</strong> <strong>för</strong>valtas inteMånga av de stadsrum som har en betydandestadslivspotential utifrån hög täthetoch hög orienterbarhet är idag heltdominerade av biltrafik. Potentialen <strong>för</strong>stadsliv och naturlig genomströmningav gående och cyklande <strong>för</strong>valtas därmedinte. Omvänt är många av passagernautan störande biltrafik potentielltotrygga genom att de är visuellt avskildasin omgivning.Med nya kopplingar och en omprioriteringmellan trafikslagen i mångacentrala stadsrum har <strong>Örebro</strong> en storpotential att läka samman staden.Här <strong>för</strong>efaller i synnerhet en bredaretunnel öster om Vasaplatsen som enpotentiellt mycket välanvänd framtidakoppling.Ett cykelstråk svårare att hitta tillEtt cykelstråk som är lätt att hitta till24

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!