Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape

More documents

Recommendations

Info

1. Inledning1.1 Efterfrågan på denkompakta cykelstadenI en nyligen genomförd studie harbostads - och kontorsmarknadensvärdering av stadskvalitet undersöktsi Stockholmsregionen (Spacescape/Evidens 2011). Resultatet visar att denmest konkurrenskraftiga stadsmiljönidag, (dvs den stadsmiljö det idag råderbrist på utifrån rådande efterfrågan)är en stadsmiljö som är attraktiv förgående och cyklister. Bland de sjulägeskvaliteter som tillsammans svaradeför 90 procent av den värderadestadskvaliteten (betalningsvilja perkvadratmeter) är alla sju lägeskvaliteterstarkt förknippade med en attraktivoch kompakt cykelstad. Däriblandkan nämnas närhet till city, närhettill kollektivtrafik, tillgänglighet igång- och cykelnätet och en hög lokaltillgång till handel, restauranger ochkultur, en hög tillgång till stora parker,vattenkontakt och även aktiveradegator, som på så vis är trygga att röra siglängs med.I KTH:s forskningsöversikt ”Stadsstrukturoch transportrelateradklimatpåverkan”, (Tornberg, Eriksson2012) slås också fast att städers tätheti kombination med en sammanhållenlokalisering av arbetsplatser ochhandelsetableringar är avgörande förberoendet av motoriserade transporter.1.2 Kommunens målmed cykelstadenSedan ett år tillbaka pågår arbetet meden cykelplan för Örebro. Cykelplanenär en del av trafikplanen som är tänktatt ingå som ett tematiskt tillägg tillöversiktsplanen. I denna ska cykelnätetdelas upp i olika stråkkategorier, där 15nya huvudcykelstråk utgör stommen.Målet är att attrahera flera cyklistgrupperoch inte bara de som redan cyklar.Därigenom blir cykelnätets indelning,och vilka prioriteringar som ska gälla,även vägledande för detaljplaner ochbygglov. Med cykelvägarnas anspråk istadsrummen tydliggjorda kommunenlättare värna cykeltrafikens behov.Cykelnätet upplevs idag av kommunensom bitvis snårigt och utan tydliguppdelning i huvudstråk och andrastråk. Cykelnätet har också varierandekontinuitet i standard och omfattarmånga otrygga och från bebyggelsenavskilda cykelvägar. Många av decentrala gatorna är dessutom biltrafikprioriteradeoch vissa har t.o.mcykelförbud. En nyligen genomfördtillgänglighetsanalys av gång- ochcykelnätet pekade dessutom på storabarriäreffekter för gående och cyklister.(Spacescape 2011)1.3 SyfteUtredningen syftar till att ta framrekommendationer för hur Örebroscykelnät kan bli mer attraktivt och hurframtida stadsbyggande kan stödjaen fortsatt hög och mångfacetteradanvändning av cykeln som färdmedel.Rekommendationerna ska både utgåfrån örebroarnas egna preferenseroch på vad forskningen pekat utsom betydelsefulla kvaliteter för attuppmuntra till ett ökat cyklande.1.4 AvgränsningCykelnätsanalyserna har förlitat sig påkommunens digitala kartunderlag igis. Då det upptäckts brister i detta harkommunens experter granskat underlagetoch reviderade analyser utförts.Men då underlaget berör ett mycketstort område kan det fortfarande finnasmindre felaktigheter i analyserna. Pågrund av syftet att framförallt identifierastråk med potential har inte merdetaljerade rumsliga kvaliteter tagitsupp, eller exempelvis hur väl somcykelstråken sköts vintertid.4
GlesbilstadPåverkansfaktorerKompaktcykelstadFolkhälsaLåg fysisk aktivitet gerbl.a. ökade riskerför hjärt-kärlsjukdomar.50 procent av Sverigesbefolkningen är idagstillasittande. (FHI 2007)IndividenVärderingarHälsaEtc.FolkhälsaFler aktiva transportertill vardags har storpotential för att förbättrafolkhälsanKlimatÖkad risk för globaltermeraturökning. Idagkommer 40 procent avCO2-utsläppen i Stockholmfrån vägtransporter.(RUFS 2010)StadsmiljöMånga bilar lederäven till problem medtrafiksäkerhet, buller,barriärer, trängsel ochutglesning.OmvärldenPolitiska beslutOljepriserVäderlekInnovationerEtc.StadsbyggnadNärhetTrafiksäkerhetEtc.KlimatFärre vägtransporterminskar CO²-utsläpp.StadsmiljöFärre bilar leder tillattraktivare stadsmiljöoch ett mer yteffektivttransportsystem som kange mer plats för vistelse istadsrummet.EkonomiFler vägar ger mer trafikoch därmed ökadekostnader för samhället.30 procent av trafiktillväxtenvid nyinvesteringi vägnätet sker p.g.a attbilen får ökad framkomlighet(Trivector 2009)EkonomiInfrastruktur för cyklarär betydligt billigareän för bilar. Förbättradfolkhälsa innebär mindrevårdkostnader. En attraktivarestad ökar konkurrenskraften.DemokratiEn utglesad stad ledertill bilberoende, svagtunderlag för lokal serviceoch minskad tillgänglighet.DemokratiÖkad framkomlighet ochtillgänglighet för cyklarleder till ett mer jämlikttransportsystem. z5
Page 7 and 8: Undersökning av cyklisternas värd
Page 9 and 10: ”En bättrecykelstad ären bättr
Page 11 and 12: 2.1 CykelandelÖrebros innerstad ha
Page 14 and 15: 2.6. KlädselEndast 2% av cyklister
Page 18 and 19: 2.10 SlutsatserÖrebro är en i jä
Page 20: 3.1 KompakthetNärhet mellan männi
Page 23 and 24: Gena stråkMycket högHögMedelMåt
Page 25 and 26: Orienterbara stråkMycket högHögM
Page 27 and 28: VardagsmålpunkterStörre vardagsm
Page 29 and 30: Rekreativa stråkBuller över 55 db
Page 31 and 32: Socialt trygga stråkLängre cykels
Page 33 and 34: Trafiksäkra stråk och korsningarH
Page 35 and 36: 4. RekommendationerFör att uppmunt
Page 37 and 38: Ett cykelnät för allaÖrebro expr
Page 39: ÖREBRO EXPRESSBefintligt stråk (m
Page 42 and 43: ÖREBRO REKREATIONRofyllda säkra e
Page 44 and 45: ÖREBRO STADSLIVSocialt trygga och

Örebro-Cykelstaden för alla - Spacescape

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?