SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket

7”bliver brugen av en variant eksplicit foreskrevet, andre bliver eksplicitforbudt”. I en implicit preskriptiv ordbok blir däremot alla ”ikke angivneortografiske, morfologiske, syntaktiske, fonologiske eller semantiskevarianter bliver (...) implicit forbudt” (s. 90).Hur dessa olika ordboktyper appliceras på SAOL återkommer vi till istycke 2.5. nedan.2.3. BruklighetsmarkörerEnligt Svensén är markering en del av lemmats pragmatiska information(2004:11f.). Markörer som kallar han diafasiska, och de angerlemmats formalitet (s. 379) eller stil (s. 392). Markering, skriver haninnebär i lexikografiska sammanhang att en viss lexikalisk enhet i någotavseende avviker från huvudmassan av de enheter som beskrivs i enordbok och att dess användning är underkastad restriktioner av någotslag. (s. 378)Svensén påpekar att bruklighetsmarkering inte är någon exakt vetenskapoch frågar retoriskt hur man i praktiken drar gränsen mellan till exempelfamiljärt och slang (s. 392). Atkins & Rundell skriver något liknande:”conventional labels are at best a blunt instrument: categories likeʻformalʼ and ʻliteraryʼ are umbrella terms that conceal a good deal ofvariation.” (2008:404).Om vi anknyter till föregående stycke är det tydligt att man kanförknippa deskriptiva inslag i ordböcker med reception (”redovisaspråkbruket” – ”the meaning of a word”) och normativa inslag medproduktion (”påverka språkbruket” – ”using a word correctly”). Såledestorde den information man hittar i en produktionsordbok ha ett i förstahand normativt syfte – så även bruklighetsmarkörerna.Nikula (1992) skriver om bedömningar som till exempel stötande,ålderdomlig och vardaglig att de inte kan ”bedömas utifrån sanningsvillkoretoch blir inte sanna bara därför att man anför belägg ur entextkorpus” (s. 45), och det är lätt att hålla med om. Om vi jämför meddet som skrevs om ordet avokado i stycke 2.2.2 ovan blir det tydligt attdet åtminstone är enklare att studera hur ett ord stavas än huruvida detbör kallas ålderdomligt eller inte. Men det innebär inte att ett ordsstavning, böjning eller betydelse alla gånger kan bedömas som sann ellerfalsk utifrån en korpusanalys. Det är tydligt att det bland de många