SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket
SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket
SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Tabell 10. Varifrån kommer vardagliga ord? Som i föreg. Nya ord Gamla ord Annan OklaraU8 86 28 (33 %) 20 (23 %) 38 (44 %) - -U9 145 51 (35 %) 79 (54 %) 11 (8 %) - 4 (3 %)U10 266 129 (48 %) 104 (29 %) 24 (9 %) 5 (2 %) 4 (2 %)U11 263 197 (75 %) 53 (20 %) 11 (4 %) 1 (0 %) -U12 196 184 (94 %) 10 (5 %) 2 (1 %) - -Om vi håller oss kvar vid U9 kan stapeln ”Nya ord” tyckas sticka ut då54 % är den överlägset högsta siffran. Dock måste man hålla i åtanke attU9:s omfång är betydligt större är föregångarnas – orden på p är mer ändubbelt så många som i U8 – så att drygt hälften av orden i vilkenkategori som helst är nya är inte mer än förväntat.En annan intressant sak i tabell 10 är den stora andelen ”gamla ord” iU8. (Orden i denna stapel är naturligtvis ord med otypisk utveckling somtogs upp i föregående stycke.) Att andelen är så mycket högre i U8 än ialla andra här undersökta upplagor måste ses som ett tecken på attkriterierna för vilka ord som bör markeras förändrades mellan U7 <strong>och</strong>U8.Den kanske tydligaste tendens som syns i tabell 10 är annars attandelen ord som förblir vardagliga från en upplaga till en annan ökarunder perioden <strong>och</strong> i U12 är uppe på hela 94 %. Detta talar för attförändringen i behandlingen av vardagsspråk saktat in; att de senareupplagorna helt enkelt är mer lika i den bemärkelsen.Men inte bara varifrån orden kommer, utan också vart de tar vägen ärintressant, alltså huruvida ett ord som i en upplaga är markerat med har kvar markeringen i nästa upplaga, står kvar men har förloratsin markering, strukits, eller fått en annan markering (tabell 11).30