SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket

12men saknar markering är det i bilagan markerat med plus (+), och när detinte finns med med minus (-). Vid de ord som har enbruklighetsmarkering står denna (tabell 2).Tabell 2. Exempel ur materialetU7 U8 U9 U10 U11 U12pamp - vard. vard. vard. vard. ngt nedsättandepajas + vard. + + + +peppa - - - - vard. vard.plufsig - - vard. vard. vard. +Vissa ord har ett förtydligande beträffande ordets betydelse eller någonkonstruktion där ordet ingår. Ibland är tillägget hämtat direkt ur ordlistan,ibland har jag fått lägga till det. Det kan till exempel vara så att en vissbetydelse av ordet är vardaglig: ordet pensé (Viola wittrockiana) harnaturligtvis inte i sig fått någon markering, men konstruktionen gå i sinapenséer har det, och den står under lemmat pensé. På samma sätt har inteden vanliga betydelsen av ordet peruk markerats, men det har dessbibetydelse ʻkalufsʼ. I tabellen så som i denna text skrivs konstuktioneroch idiom i kursiv stil och definitioner eller betydelser mellan enklacitattecken (tabell 3). Kända tvetydiga ord som pimpla ʻdrickaʼ ochplakat ʻdruckenʼ har inte ansetts behöva ett förtydligande.Tabell 3. Exempel på idiom och tvetydiga ordU7 U8 U9 U10 U11 U12pensé – gå i sina p-er - + vard. vard. vard. ngt åld.peruk – ʻkalufsʼ - + + vard. vard. vard.Vissa ord är markerade med ett frågetecken (?), och det innebär att ordetsstatus är osäker, beroende till exempel på att ordet är flertydigt mensaknar definition i ordboken: plugga är något som såväl studenter somsnickare kan göra, men bara den betydelse som rör förstnämnda grupp ärintressant här (tabell 4). Frågetecken kan också betyda att markeringensomfång är svårtytt. När antalet ord med respektive markering beräknatsför varje upplaga har tveksamma ord inte räknats med. Vad denna