SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket

17kan också det lika gärna tolkas som en vilja att göra en bok som ärbehjälplig för den som skriver – det vill säga en normativ bok.Förordet till U7 har fler inslag som antyder lyhördhet gentemot bruket,som till exempel slutorden, där man säger att den nya ordlistan företer”större tillmötesgående mot talspråket”. (s. X). Men det finns ett flertaltydligt normativa ställningstaganden, med formuleringar som att något”rätteligen bör” kallas si eller så, att något är ”oriktigt”, eller att en form”erhållit godkännande” (jfr Nikula 2009:404).4.1.2. LemmalistaI urvalet ur U7 finns 34 ord markerade som och 7 ordmarkerade som . Bokstaven p innehåller 3309 ord och det geren kvot på 10,3 vardagliga ord per 1000 ord.Här finns ett talande förhållande: som sagt är 34 ord markerade som, men hela 53 ord som finns med i U7 utan markering gesnågon av våra markeringar i någon senare upplaga, som till exempelpiga, politikus och potta. Så Sigurds påstående om U7 jämförd med U6ovan kan nog kompletteras: U7 tycks ha glesare mellan bruklighetsmarkeringarnaän både tidigare och senare upplagor (se vidare stycke4.2.2. nedan).Däremot talar materialet starkt för att Johannissons bild – att mångavardagliga och skämtsamma ord i U7 ströks i senare upplagor – faktisktinte stämmer. Förvisso är fyra av sex skämtsamma ord strukna i U12 (deresterande två, pigtjusare och pillertrillare, har blivit ) men av de34 vardagliga orden är det bara 6 som saknas i U12. Betydligt fler – 9 –behåller sin markering genom alla de sex upplagor som studeras här. Denio ord som förblev vardagliga under hela seklet är packa (sig i väg),pin, pipsill, plakat, plugghäst, populas(en), positivhalare, prisse ochputtefnask.4.2. Åttonde upplagan (1923)U8 från 1923 var tänkt att användas som skolordbok (s. IV), något som isig indikerar normativitet (jfr Nikula 2010:404).Den innehåller också ett intressant exempel på ordlistans svårighet attförhålla sig till bruket och språkets ständiga förändringar: i ett antal fall