SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket

14upplagorna delas förtexten upp, till exempel i ett förord undertecknat avSvenska Akademiens ständige sekreterare och en icke undertecknadinledning. Detaljerna kring detta presenteras i anslutning till respektiveanalys i kapitel 4 nedan.De sex förtexterna är sinsemellan olika och mycket olika långa. Ettflertal har kompletterats och kommenterats av sina respektive redaktörer,och vad gäller de fyra senare upplagorna – det vill säga de från U9, U10,U11 och U12 – har dessa texter (Holm 1951, Mattsson 1974 ochGellerstam 1987 och 1998) i olika mån bidragit till undersökningen.Nikula (2009) har gjort en kritisk diskursanalys av samtliga förord, ochden har varit behjälplig. Förtexterna skymtar naturligtvis förbi även iallmänna översyner över SAOL:s historia, som Johannisson (1974),Sigurd (1986), Malmgren (2002) och Gellerstam (2009a, 2009b).Jag har läst förtexterna för att försöka se vad som sägs om bruklighetoch bruklighetsmarkering, samt för att se hur väl de stämmer överensmed de val beträffande lemmaurval och markering som verkar ha gjortsunder produktionen av ordlistan. Kort sagt jämförs förtexterna medtabellen. Alla förtexter kan dessutom förväntas att på något sätt ta uppförhållandet till föregående upplagor (och framför allt föregåendeupplaga), så även för den historiska jämförelsen är de naturligtvisintressanta.3.4. BruketI begränsad mån har också bruket av en del av orden undersökts medhjälp av Språkbankens korpusar. Denna del av undersökningen måste bliväldigt begränsad – det finns som sagt 401 ord i materialet, och mellansex upplagor ligger en tidrymd uppdelad på fem perioder. Men somnämndes i inledningen måste någon sorts jämförelse med bruket till, ochfungera som fond och referens till resultaten från studiet av förorden ochsjälva ordlistorna.De texter som undersökts är främst skönlitteratur och tidningstext frånhela nittonhundratalet, men också partiprogram och riksdagsprotokoll harstuderats för att bredda spektrat (tabell 6). Alla Korpusar är tillgängligavia gränssnittet Korp. Förhoppningen är att kunna visa hur bruket avåtminstone en liten del av orden sett ut och eventuellt förändrats underperioden. Denna undersökning och dess resultat presenteras i kapitel 5nedan.