SAOL och vardagsspråket - Institutionen för svenska språket

26fundament: ”hur språkbruket i själva verket ser ut och hur man skullevilja att det såg ut.” (s. XII). Detta att man beaktar ”hur språkbruket isjälva verket ser ut” måste ses som att det deskriptiva i någon mening blirnormativt – att normen i viss mån baseras på bruket. Och medföregående avsnitt i åtanke anar man att språkbruket som ”man” skullevilja att det såg ut åtminstone inte innehåller ordet negerby.Bruklighetsbeteckningarna har ett eget stycke i inledningen. Därfastslås att stilbeteckningarna är ”tämligen grova mätare på ordsstilistiska uppträdande” och exempel därpå är snarlika dem frånföregående upplaga (s. XXIII). Denna grovhet förklaras med att”internationell lexikografi” rör sig mot förenklade stiluppgifter snarare änmer detaljerade. Vidare är det viktiga att läsaren får en uppfattning omatt ordet ”på något sätt avviker från huvudfåran av riksspråksord” (ibid.)Också den vertikala skalan från U11 återkommer. Här får vi veta att befinner sig nedanför (ibid.).4.6.2. LemmalistaI urvalet ur U12 finns 196 ord markerade som , 3 ord beskrivnamed den varken förkortade eller i förordet nämnda beteckningenskämtsamt och 7 som . Bokstaven p innehåller 6402ord och det ger en kvot på 30,1 vardagliga ord per 1000 ord.Mest slående är annars att en mycket stor majoritet av de vardagligaorden var just vardagliga även i U11 – 184 ord eller 94 %. Bara niovardagliga ord är nya på riktigt (och så potäter förstås, men de var juvariant till potatis för länge sen), däribland profithaj, puttenuttig ochpigdebatt.Bara två ord i U12 – pojkspoling och pryo – finns med somomarkerade i föregående upplaga. Men att pojkspoling står somomarkerat i U11 innebär inte att det var nytt där: det kom in som redan i U8 och stod därefter omarkerat i U9–11. Intressant är också attpinka som enda ord degraderats från till sedan föregående upplaga, samtidigt som två ord – pissnödig ochpissträngd – förlorat sin kommentar ochnu står som omarkerade.