SAOL och vardagssprÃ¥ket - Institutionen fÃ¶r svenska sprÃ¥ket

More documents

Recommendations

Info

15Tabell 6. Undersökta korpusarNamnAntal ordOrdat, SvD:s årsbok 1923–1958 1.525.484Press 65 1.120.332Press 76 1.351.243DN 1987 5.142.362Hufvudstadsbladet 1991 810.743GP 1994 21.347.691Hufvudstadsbladet 1998 10.179.810Press 98 10.762.892Hufvudstadsbladet 1999 10.623.991GP 2001 17.471.722Äldre svenska romaner [utgivna ca 1840–1940 ] 4.347.449August Strindbergs samlade verk 4.310.270August Strindbergs brev 1.507.917Bonniersromaner I (1976–77) 6.579.290Bonniersromaner II (1980–1981) 4.305.708SUC-romaner [1990-tal] 4.653.801Norstedtsromaner 1999 2.534.468Svenska partiprogram och valmanifest 1887–2010 822.498Riksdagens snabbprotokoll 1978–1979 4.867.942Svensk författningssamling 1978–1981 704.116
164. Analys av förtexter och lemmalistorFör var och en av de sex upplagorna presenteras först tidigare forskningoch kringlitteratur, därefter förtexten och slutligen lemmalistan – elleråtminstone de delar av den som intresserar oss, det vill säga ordmarkerade som vardagliga.Kapitlet avslutas med en sammanställning över siffrorna och deeventuella trender och förändringar som hittats.4.1. Sjunde upplagan (1900)U7 sägs jämfört med föregående upplaga (1889) innehålla ”färre råd omanvisningar där det sägs vad man kan undvika eller vad som är bättre.”(Sigurd 1986:204). Johannisson (1974) skriver att ett flertal ord sombetecknades som i U7 ströks ur senare upplagor (s. 22). Om detvisar sig stämma är det ett intressant exempel på hur redaktionens attitydtill vardagsspråket förändrades under perioden och därmed pålemmaurvalets tydligt normativa karaktär – ord som år 1900 uppenbarligenvar vardagliga men ändå förtjänade sin plats i ordlistanbetraktades 1923 som alltför vardagliga för att alls tas med.4.1.1. FörtextFörordet, ändamålsenligt kallat ”Förord”, är tio sidor långt och handlartill stor del om stavning, men där finns också en del som är intressant fördenna undersökning. Till exempel säger man att urvalet av artiklar –jämfört med SAOB – har skett ”dels med hänsyn till ordensbruklighetsgrad, dels med afseende på förekommande ortografiska ellergrammatiska svårigheter.” (s. II). Att välja lemman med hänvisning till”svårigheter” tyder på ett pedagogiskt och därmed normativt syfte: dethär är en bok som ska hjälpa den som inte vet hur hen ska skriva, inte –som den utpräglat deskriptiva SAOB – en förteckning över flesta möjligasvenska ord. Att ordens bruklighetsgrad har vägts in kan naturligtvis sessom en lyhördhet gentemot bruket och därmed ett deskriptivt drag, men
Page 4: 4.5.2. Lemmalista .................
Page 8 and 9: 32. Tidigare forskning2.1. SAOL - e
Page 10 and 11: 5”upplysningar” (s. 21). Vidare
Page 12 and 13: 7”bliver brugen av en variant eks
Page 14 and 15: 92.5. DiskussionSAOL är alltså i
Page 16 and 17: 113. Material och metod3.1. Allmän
Page 18 and 19: 13uppsats anbelangar är alltså in
Page 22 and 23: 17kan också det lika gärna tolkas
Page 24 and 25: 19U7, men är där omarkerade. Spr
Page 26 and 27: 21Drygt hälften av de vardagliga o
Page 28 and 29: 4.5. Elfte upplagan (1986)23Redakt
Page 30 and 31: 25Nytt för U11 är som sagt också
Page 32 and 33: 4.7. Sammanställning27Så har det
Page 34 and 35: 4.7.2. SAOL:s utveckling29Så lång
Page 36 and 37: Tabell 11. Vart tar vardagliga ord
Page 38 and 39: 33Tabell 13. Plugghäst och prisse1
Page 40 and 41: 35Substantivet pröjs förekommer e
Page 42 and 43: 37plugghäst, prisse, pladdrig och
Page 44 and 45: 39ord minskar kan betyda att ordlis
Page 46 and 47: 417. Källor7.1. OrdböckerSAOB = O
Page 48 and 49: 43konferense om leksikografi i Nord

SAOL och vardagssprÃ¥ket - Institutionen fÃ¶r svenska sprÃ¥ket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?