12.07.2015 Views

En utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2010

En utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2010

En utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2010

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

304.1.1 AllmäntGenerellt gäller att den population som här är studieobjekt och vars synpunkterhämtats in är en kritisk grupp. Det handlar om politiker tillhöriga olika partier,vissa är i majoritet och andra i opposition, uppdragens karaktär och omfattningvarierar. Detta skulle kunna tala för att uppfattningarna skulle skilja sig mycketåt. Även om enkäten inte handlar om det politiskt innehållsliga skulle man tilloch med kunna riskera att den brukas som ett politiskt instrument. Inget <strong>av</strong>detta förefaller här vara fallet. Frågorna är <strong>av</strong> den karaktären att de nära berörpolitikerns vardag och verklighet. Uppenbart har också de svarande upplevt attden har relevans. Det allmänna intrycket är att de svarande tagit mycket seriöstpå uppgiften och vi därmed också kan vara trygga i de slutsatser som kan drasfrån enkäten.Nackdelen med att använda ”påståendebatterier” är att dessa binder densvarande och utesluter andra nyanseringar än de som svarsalternativen medger(dvs. i huvudsak att instämma, ta <strong>av</strong>stånd från eller bruka alternativet ”vet ej”).Fördelen är att den underlättar generaliseringar och medger jämförelser.Problemet med att svarande kan ha en tendens att snarare instämma än ta<strong>av</strong>stånd kommer man till rätta med genom att också formulera påståendennegativt. Genom att också en omfattande intervjuundersökning genomförts harmöjligheten givits att för de svarande utveckla sina synpunkter. De bådastudierna kompletterar och validerar varandra. Det är samtidigt <strong>av</strong> största vikthur påståendena formuleras och att dessa har en direkt koppling till deöverordnade värden eller problemområden som enkäten <strong>av</strong>ser att täcka in.I min analys <strong>av</strong> enkätmaterialet har jag framför allt använt mig <strong>av</strong> ett så kallatbalansmått. Detta är enkelt och kan beskrivas som procentandelen sominstämmer helt eller delvis minus procentandelarna som tar <strong>av</strong>stånd frånpåståendet helt eller delvis. (Jag har också sett närmare på andelen som använtalternativet ”vet ej”). När man i en studie <strong>av</strong> detta slag får värden över 50 är dethögt. För värdet 55 kan underlaget bestå <strong>av</strong>: instämmer helt eller delvis 75 %;tar <strong>av</strong>stånd helt eller delvis 20 % samt ”vet ej” 5 %. Ju högre andel ”vet ej”desto svårare att nå höga värden. När andelen som svarat ”vet ej” når högre än15 % kan finnas skäl att se närmare på orsaken. Får man värden på 70 ellerhögre är det anmärkningsvärt högt.Det är intressant att notera att studiernas resultat i mångt och mycket ärentydiga; de allra flesta är överens om hur de senaste årens reformering <strong>av</strong> detpolitiska arbetet i <strong>Arvika</strong> verkat mera generellt. Samtidigt finns mängder <strong>av</strong>delsynpunkter som breddar och fördjupar denna syn. Det finns ett rikt materialatt använda för fortsatta samtal om hur den politiska verksamheten kanvidareutvecklas.Jag skall dela in analysen i ett antal huvudfrågor: fullmäktiges roll,politikerrollen generellt, i relation till medborgarna och som beslutsfattare,frågor om helhetssyn och värden samt systemfunktionen som också innefattarrelationen till administrationen.4.1.2 Kommunfullmäktiges roll

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!