En utvärdering av Arvika kommuns organisation, 2010

31Det finns en klar uppfattning att fullmäktige har stärkt sin roll. Aktiviteten ärstörre och arbetet mera vitalt. (Balansvärdena ligger i dessa fall kring 70!). Densvåra maktfrågan – i vad mån de viktiga besluten nu som tidigare i hög gradfattas i andra fora än fullmäktige – instämmer man i med viss tvekan. Detta ärnärmast en klassisk fråga oavsett nivå (internationellt, statligt, regionalt ellerkommunalt): frågor är beredda innan de når det högsta formella beslutsorganetoch alla har förstås inte lika stora möjligheter att delta i den processen.4.1.3 Politikerrollen generelltEn mycket stor majoritet instämmer i påståendet att det är meningsfullt att varapolitiker i Arvika (balansvärde 85!) och man upplever sig vara värderad. Medden nya organisationen har man fått bättre möjligheter till en helhetssyn (79),bättre övergripande förståelse och bättre möjligheter att arbeta politiskt (70);man tycker sig ha fått en tydligare roll – detta gäller också i förhållande tilltjänstemännen.4.1.4 Politikern och medborgarkontakternaNär det gäller kontakterna med medborgarna ges en mycket entydig och positivbild. Politikerna är mer tillgängliga; kontakterna har ökat i omfattning;dialogen har stärkts; de nya formerna fungerar väl. Balansvärdena på dessafrågor ligger kring 80! Man känner sig uppenbart kompetent att mötamedborgarna. Politikerna upplever också att förtroendet från allmänheten harökat. (I den senare frågan finns förstås en viss osäkerhet).4.1.5 Politikern som beslutsfattareDet är inte bara i relationen till medborgarna som Arvika-politikerna uppleveratt det skett förbättringar. Detta gäller också i rollen som beslutsfattare ochpolitiskt styrande (68). I linje med att man upplever sig ha fått en bättreövergripande förståelse ligger att möjligheterna att prioritera och omfördela harförbättrats. En stor majoritet upplever att möjligheterna är bättre att påverkaidag som ledamot i ett utskott i styrelsen än i de tidigare nämnderna (64). Inteheller upplevdes den tidigare organisationen mera inriktad på diskussion för attnå konsensus. Inblicken i verksamheten uppfattas inte minskat utan tvärtomökat. Däremot en viss tveksamhet när det gäller tjänstemännens makt dåpolitikerna inte längre finns i nämnder med nära anknytning till specifikverksamhet; majoriteten menar dock att tjänstemännen inte fått starkare roll (-11). Det finns en klar uppfattning att de politiska besluten idag bättre svararmot de behov som följer av samhällets förändringar (77). Detta kan förståshänga samman med kvaliteten på de styrsystem som används.4.1.6 Styrsystemens funktionDet finns en genomgående starkt positiv syn på de förändringar av styrsystemsom genomförts. Så gott som alla upplever att underlaget i budgetarbetet är engod grund för politiska prioriteringar (91!). Budgetmodellen fungeraruppenbart väl för att se sammanhang mellan ekonomi och verksamhet (83).Informationen och omvärldsorienteringen upplevs som god, liksom modellenför arbetet med budget och strategisk plan. Politikerna är också mycket nöjda