Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - LantmÃ¤teriet

More documents

Recommendations

Info

och betecknades RT 38 66 2,5 gon V. Det andra lokala koordinatsystemet hade RT 90 eller,mer preciserat, regionsystemet RT R06 (Småland) som grund, och utgjorde alltså en förtätningav mätningar gjorda under den tredje rikstrianguleringen mellan 1967 och 1982. SystemetRT R06 2,5 gon V 0:-15 täckte in resterande del av Oskarshamns kommun och inkluderadedärmed de övriga omkring åtta tätorterna där primärkarta finns. De kommunala stomnäten,liksom primärkartan, täckte endast in de tätbebyggda områdena (se stompunktskartan ifigur 2), vilket innebär att den omkringliggande landsbygden fortfarande helt saknar kommunaltstomnät. Skillnaden mellan de lokala koordinatsystemen RT 38 66 och RT R06 varomkring 1,5 meter.Figur 2. Stompunktskarta för Oskarshamns kommun. Stomnäten täckte in Oskarshamns stad och de tätorter somomfattades av kommunens primärkarta. (© Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I 2008/1948, © Oskarshamnskommun 2009, samt editerad)2
Av praktiska skäl kommer här i rapporten fortsättningsvis benämningen ”Oskarshamns lokalakoordinatsystem” att användas för koordinatsystemet RT 38 66 2,5 gon V, medan benämningen”regionsystemet” kommer att syfta på koordinatsystemet som hade regionsystemet RTR06 som grund.1.2 Problem med två koordinatsystemSituationen med användning av två koordinatsystem parallellt var egentligen relativt hanterbarunder lång tid, eftersom de två systemen var helt åtskilda och alltså inte överlappade varandra,och eftersom GNSS-tekniken ännu inte hade börjat användas. I fält ställde det faktumatt det fanns två koordinatsystem till problem endast i de fall mätningsarbetet innebar attgränsen mellan systemen korsades, vilket inte hände särskilt ofta. Däremot var det problematisktatt hantera och skilja de olika koordinatsystemen åt i arbetet med kommunens kartdatabasoch GIS-programvaror. Det var också en begränsning att inte kunna lagra kommuntäckandeinformation i databasen.När GNSS-utrustning började användas var det av helt avgörande betydelse att rätt koordinatsystemvaldes för varje enskilt mätjobb. Här var det lätt att av misstag trycka fel i exempelvisfältdatorerna, vilket i sin tur innebar att risken fanns att fel koordinatsystem valdes och felaktigaprojektionsparametrar därmed lästes in och användes. Tillsammans med vetskapen omden otillräckliga noggrannheten i Rix 95-parametrarna, som var de parametrar som användesför att direktprojicera de geodetiska koordinaterna i SWEREF 99 ner till de lokala koordinatsystemen,gjorde risken för sammanblandning av koordinatsystemen att en övergång till ettenhetligt referenssystem blev mer än välbehövlig. Rix 95-projektet och direktprojektionsmetodenbeskrivs utförligare i avsnittet 2.1.3 Varför gå över till SWEREF 99?Svårigheterna med att hantera två olika koordinatsystem i såväl fält som i kartdatabas- ochGIS-sammanhang har redan nämnts, och de utgjorde naturligtvis två av orsakerna till att detvar viktigt att byta till ett enhetligt referenssystem. Andra orsaker som direkt kunde ses, varatt ny mätningsteknik krävde bättre kvalitet i stomnäten än vad de kunde ge, samt att dataöverföringmellan olika aktörer behövde underlättas. De möjligheter som GNSS-teknikenerbjuder kunde inte tillvaratas fullt ut med den bristande geometriska kvalitet som de gamlalokala stomnäten uppvisade. En kartläggning av de befintliga deformationerna i stomnäten vardärför nödvändig, och i samband med denna geometriska renovering var det naturligt att gåöver till ett referenssystem som är anpassat till global satellitnavigeringsteknik – svensk realisering:SWEREF 99. Att Lantmäteriet också planerade för referenssystemsbyte sågs som ytterligareett starkt skäl till att genomföra övergången.1.4 Varför byta referenssystem i plan men inte i höjd?Höjdsystemet som användes i Oskarshamns kommun var en dialekt av RH 70, vilken räknadesom 1981 och därför fick benämningen RH 70/81. Systemet i höjd var liksom de planakoordinatsystemen deformerat och behövde därför, även det, analyseras och därefter rätasupp. En övergång till det nya nationella höjdsystemet RH 2000 hade i samband med dennageometriska renovering varit lämplig. Det beslutades dock att skjuta höjdsystemsbytet på3
Page 1: Byte av referenssystem iplan i Oska
Page 5 and 6: SammanfattningFlera olika lokala ko
Page 7: InnehållsförteckningFÖRORD......
Page 12 and 13: framtiden, för att på så sätt s
Page 14 and 15: 2.2 Direktprojektion2.2.1 BakgrundT
Page 16 and 17: e 2= f (2 − f )fn =(2 − f)a ⎛
Page 18 and 19: 4f ( ξ ′,η′) = ξ ′ + ∑
Page 20 and 21: serna mellan passpunkternas två ol
Page 22 and 23: ddFigur 5. En vektorsubtraktion res
Page 24 and 25: Figur 7. Restfelsvektorer för Rix
Page 26 and 27: terna som utgjort utgångspunkter f
Page 28 and 29: minuter. Om den fixlösning som erh
Page 30 and 31: inmätningar. På det sättet behö
Page 32 and 33: det hade gjorts mätningar i under
Page 34 and 35: utjämnats under en och samma mäti
Page 36 and 37: För Kristdala, det andra området
Page 38 and 39: Analysen tog sin utgångspunkt frå
Page 40 and 41: förhållanden, tillförlitliga mä
Page 42 and 43: Figur 17. Restfelsvektorer efter m
Page 44 and 45: Figur 19. Restfelsvariationer efter
Page 46 and 47: En sammanfattning av resultaten fr
Page 48 and 49: Nästa steg i arbetet med att ta fr
Page 50 and 51: Figur 25. Samtliga restfelsvektorer
Page 52 and 53: I figurerna 25 och 26 presenteras e
Page 54 and 55: Figur 28. Restfelsmodell för regio
Page 56 and 57: Figur 31. Restfelsmodell för Oskar
Page 58 and 59: 4. Diskussion och slutsatserDet hä
Page 60 and 61:
direkt förstås genom en titt på
Page 62 and 63:
LitteraturförteckningBöcker, rapp
Page 64 and 65:
Reports in Geographic Information T
Page 66 and 67:
200808-001 Wan Wen. Road Roughness
Page 68:
TRITA-GIT EX 09-06ISSN 1653-5227ISR
show all

Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - LantmÃ¤teriet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?