Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - Lantmäteriet

stomnätets geometrier därmed fick anses vara kartlagda. Den enda ytterligare mätinsats somansågs behövas förutom de två redan nämnda, var därför en inmätning av ett par punkter iFårbo och Figeholm, de två tätorterna söder om det första av de två uppförstorade röda områdenai figur 13. Restfelsvariationsbilden ger intrycket att det är ett område där restfelsvektorernaspretar ganska kraftigt åt två olika håll. I själva verket handlar det om två tätorter varsstomnät byggts upp vid olika tillfällen och därmed uppvisar lite olika geometrier. För att göraavgränsningen mellan de två stomnätsdelarna lite tydligare och kontrollera avvikande punkter,skulle därför ett par passpunktsinmätningar ytterligare vara lämpliga.3.6.2 Oskarshamns lokala koordinatsystemFör det andra av de två lokala koordinatsystemen i kommunen blev angreppssättet för denfortsatta analysen lite annorlunda. Detta koordinatsystem täckte, som redan nämnts, inOskarshamns stad och tätorten söderut, Påskallavik. Mellan Oskarshamn och Påskallavikfinns ett område där kommunen inte har någon primärkarta och alltså inte heller något utbyggtstomnät. Stomnätet i Oskarshamn stad är det stomnät som av naturliga skäl genomgått destörsta förändringarna under årens lopp. Det har gjorts förtätningar och utbyggnader i fleraetapper, små nät har slagits ihop till större och så vidare. För att kunna göra en vettig analys idenna del av Oskarshamns lokala koordinatsystem krävdes därför områdesvisa bedömningarsamtidigt som en helhetsgranskning inte kunde utelämnas helt. För tätbebyggelsen kring och iPåskallavik kunde däremot analysen göras på motsvarande sätt som för tätorterna i regionsystemet.Här fanns nämligen inga direkt kritiska områden men passpunkterna var alltför få,så förtätningsmätningar behövde göras.Figur 14. Restfelsvariationer efter mätetapp ett iOskarshamns lokala koordinatsystemFigur 15. Restfelsvariationer efter mätetapp ett iOskarshamns lokala koordinatsystem – Absolutadifferenser29