Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - Lantmäteriet

direkt förstås genom en titt på ortofotot, eftersom detta avslöjade företeelser som exempelvisnaturliga hinder och barriärer. Kombinationen av kartmaterial eller flygbildsmaterial och grafisktpresenterat analysmaterial gav en överblick över trender och mönster hos restfelen ocherbjöd även en ökad förståelse för varför stomnäten såg ut som de gjorde och hur de underårens lopp hade förändrats och utvecklats på olika sätt i olika områden. Listan över vettigaoch användbara sätt att kombinera presentationer av analysresultaten med kartinformation på,kan säkerligen göras lång. Egentligen är det väl, liksom i så många andra fall, endast fantasinsom sätter gränserna. En bra idé kan vara att förena kunskap i geodesi med kunskap i GIS ochkartframställning för att försöka skapa meningsfulla och ändamålsenliga kartprodukter somkan användas för att ytterligare förbättra och förenkla analysarbetet.4.4 Transformationens kvalitetDet övergripande projektmålet för byte av referenssystem i Oskarshamns kommun var att ettbyte skulle genomföras på ett sådant sätt att kartbasens information efter bytet hade en så högkvalitet som möjligt. Förutsättningen för att uppnå detta var självklart att de transformationssambandsom togs fram verkligen kunde användas för att dels transformera från lokala koordinatsystemtill en kartprojektion i ett nytt referenssystem, dels för att räta upp en primärkartasom under drygt ett halvt sekel byggts upp genom mätning med stomnätens punkter som utgångspunkter.I avsnittet om test och kontroll av transformationssambanden (avsnitt 3.12) beskrivs ett parolika sätt för hur kartinformationens kvalitet kunde bedömas efter transformationen tillSWEREF 99. Figurerna 27 och 30 visar skillnaden mellan att transformera med och utan restfelsmodelli respektive lokalt koordinatsystem. Detta sätt att åskådliggöra restfelsmodellensinverkan vid transformationen ger visserligen svar på hur den bristande geometrin hos kartbasensinformation rätas upp i olika delar av primärkartan, men några direkta mått på hur välden lägesbundna informationen stämmer med verkligheten efter transformationen ges inte pådetta sätt. Det som dock kan ses är som sagt att interpolationen med restfelsmodellen verkligenger ett synligt samband mellan restfelsvektorerna hos passpunkterna och restfelen hoskartdetaljerna.Det andra sättet som transformationens resultat kontrollerades på beskrivs också i avsnitt3.12, och innebar att ett försök gjordes för att ta fram ett slags facit genom inmätning avkartdetaljer i det nya koordinatsystemet. De inmätta kartdetaljernas koordinatvärden jämfördesmed de transformerade koordinaterna, vilket gav en uppfattning om transformationsresultatet.Jämförelsen visade att transformation med restfelsinterpolering gav koordinatvärdensom överlag stämde väl överens med de inmätta värdena. Tyvärr fanns inte resurserna för attgenomföra det antalet testinmätningar som hade behövts för att jämförelsen och kontrollenskulle kunna betraktas som riktigt rigorös. Inmätningarna fick mer ses som ett litet antalstickprov i de områden där stomnätens bristande geometrier varit svårast att kartlägga. Blandde kartdetaljer som mättes in blev den största radiella avvikelsen från de transformerade värdena49 millimeter, vilket, trots det bristfälliga statistiska materialet, får ses som en antydanom hur stora avvikelserna i primärkarteområdet kan vara. Detta resultat i Oskarshamns kommunliknar resultaten i andra kommuner där referenssystemsbytet också har genomförts.Utöver bristerna i kontrollen av transformationsresultatet tillkommer ytterligare ett par osäkerhetsfaktorersom bör lyftas fram i bedömningen av transformationens kvalitet. För det förstavar de kartdetaljer som kontrollmättes väl markerade punkter i stomnäten och därmedförmodligen betydligt stabilare än de flesta andra kartdetaljer i primärkartan. Det är exempel-52