Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - Lantmäteriet

arna med analysprocessen och fram till upprättandet av de slutgiltiga transformationssambanden.I denna utvidgade redogörelse av och diskussion kring analysarbetet kommer även nyttanav kunskapen om kommunens stomnät och geodetiska mätningsarbete ur ett historiskt perspektivatt lyftas fram.Beskrivningen av analysprocessen visar att det, tack vare att analyserna av mätdata kundegöras fortlöpande under mätningarnas gång, blev möjligt att på ett tidigt stadium se hur kartläggningenav den bristande geometrin fortskred. Ganska snart efter att mätningar inom ettområde hade påbörjats, kunde det bedömas hur omfattande de fortsatta mätinsatserna därskulle behöva göras. Att analyserna gjordes av kommunen själv möjliggjorde också att denstora kunskap om stomnäten och den erfarenhet av mätningsarbete i kommunen som fanns, påett utmärkt sätt kunde tas tillvara. Det blev möjligt att diskutera och resonera om analysresultatdirekt när de tagits fram och ofta kompletterade den historiska kunskapen analyserna ochgjorde dem bättre. Den historiska kunskapen om hur etableringen av stomnätens olika delargått till var exempelvis något som många gånger kunde förklara annars svårförståeliga analysresultat.I vissa fall ledde kunskapen om stomnäten och deras svagheter till att fler mätningargjordes än vad som från början var planerat. Genom att ha analysprocessen i egen regi kundeupplägget för mätningarna förbättras i olika avseenden redan innan en hel mätetapp vargenomförd. Vid flera tillfällen blev det även möjligt att redan under första mätetappen fångain trender och mönster hos restfel, som det annars hade krävts en andra mätetapp och nyatidskrävande besök i fält för att kartlägga. På detta sätt kunde mätnings- och analysförfarandetgöras mer flexibelt och dynamiskt än om mätdata skulle ha skickats iväg till Lantmäteriet föranalys.Framställningen redogör återkommande för nyttan av att ha det historiska perspektivet ochkunskapen med under genomförandet av referenssystemsbytet. Detta gällde även den historiskakunskapen om kommunens mätningstekniska arbete, som kom väl till pass vid valet avpasspunkter och generellt när det gällde arbetet i fält. Exempelvis underlättades valet av brapasspunkter betydligt, tack vare att det fanns god lokalkännedom och dessutom vetskap omoch mångårig erfarenhet av mätning på de utlagda stompunkterna.4.3 Hjälpmedel i analysprocessenDe analysverktyg som användes i Oskarshamn var de som även Lantmäteriet använder när detanalyserar restfel på passpunkter i samband med kommunala referenssystemsbyten. Gtrans,Lantmäteriets egen produkt, användes tillsammans med ett Matlab-skript, som även det utvecklatsav Lantmäteriet, för att ta fram restfelsvektorkartor och restfelsvariationsbilder.Dessa grafiska presentationer utgjorde de viktigaste underlagen i analysprocessen, och meddem som grund togs beslut om var mätinsatser skulle sättas in och koncentreras. Beskrivningenav Oskarhamns kommuns referenssystemsbyte visar att det alltså är fullt möjligt ochgenomförbart att i princip enbart utifrån tolkning av dessa grafiska presentationer avgöra påvilka stompunkter mätningar ska göras för att få till stånd en restfelsmodell som med tillräckligkvalitet ska kunna användas som upprätningsmodell i samband med transformationen tillSWEREF 99.Den fulla nyttan av de grafiska presentationerna av restfelen erhölls dock när de även kombineradestillsammans med kommunalt kartmaterial på olika sätt. Exempelvis kunde primärkartaneller ett ortofoto tillsammans med en överlagrad transparent georefererad restfelsvariationsbildbli ett mycket kraftfullt verktyg i arbetet med att försöka förklara restfelens utseendei olika delar av stomnäten. De kritiska områdena i restfelsvariationsbilden kunde i många fall51