Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - Lantmäteriet

förhållanden, tillförlitliga mätresultat och bra möjligheter till optimal triangelbildning viduppbyggandet av restfelsmodellen.Mätningarna i andra mätetappen skulle göras av olika anledningar i olika områden. I vissaområden behövdes mätningar för att avvikande restfel skulle kontrolleras, medan en allmänförtätning av passpunktsinmätningarna var nödvändig i andra delar av stomnäten där spänningarnaännu inte var tillräckligt kartlagda. När det gäller planering av nya passpunkter vardet mest i det senare fallet sådan var nödvändig eftersom de avvikande restfelen kunde kontrollerasganska lätt med hjälp av kontrollmätningar eller kompletteringsmätningar på förstabästa punkter i direkt anslutning till punkten med det avvikande restfelet. I områdena iOskarshamn stad där passpunktsinmätningarna skulle förtätas generellt planerades passpunkternaså att passpunktsavståndet reducerades till mellan 500 och 800 meter. Däremot blevpasspunktsavstånden inte lika långa i Kristdala; den tätort i regionsystemet där en förtätningav passpunktsinmätningarna var nödvändig. Det viktiga var dock återigen inte att avståndetmellan passpunkterna var detsamma överallt, utan att den bristande stomnätsgeometrin kunderätas upp.3.8 Mätningarnas andra etappI mätetapp två genomfördes mätningarna nästan uteslutande på samma sätt som tidigare. Sånärsom på vid något enstaka mättillfälle kunde GNSS-mätning göras, och när satellittillgängligheteninte var tillräcklig togs traditionell mätteknik i bruk för att mäta in passpunkternaexcentriskt. Sammanlagt mättes 62 passpunkter in i andra mätetappen. Av dessa var 49stompunkter i Oskarshamns stad och tätorten Påskallavik, det vill säga punkter i Oskarshamnslokala koordinatsystem. Resterande inmätningar gjordes i några av tätorterna i regionsystemet,och då främst i Kristdala, där en generell förtätning behövdes (se avsnitt 3.6.1). I Oskarshamnslokala koordinatsystem hade därmed totalt 105 passpunkter mätts in och i regionsystemet52 passpunkter.3.9 Analysens slutfasAnalysen efter den andra mätetappen följde samma arbetsgång som vid analysen efter de förstapasspunktsinmätningarna. Medeltalsbildningen gav koordinater i SWEREF 99 och eftertransformation med hjälp av Rix 95-parametrarna erhölls en uppsättning koordinater somkunde jämföras med de redan kända koordinaterna i de två gamla lokala koordinatsystemen.Den inpassning i plan som gjordes visade att restfelen i regionsystemet hade ett grundmedelfel(0σ , 2D) på 40 millimeter, ett kvadratiskt medelfel (RMS, 2D) på 43 millimeter och ettstörsta restfel på 95 millimeter. För Oskarshamns lokala koordinatsystem gav motsvarandeinpassning grundmedelfelet 44 millimeter, kvadratiska medelfelet 44 millimeter och störstarestfelet 124 millimeter. Jämfört med resultatet från mätningarna i mätetapp ett minskadealltså spridnings- och variationsmåtten i såväl regionsystemet som Oskarshamns lokala koordinatsystem(se tabell 2 och 3). Detta var ett troligt resultat eftersom mätningarna för bådakoordinatsystemen under mätetapp två företrädesvis var förtätningsmätningar och inte mätningari nya stomnätsdelar.32