Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - Lantmäteriet

kommunikation – företrädesvis GSM 7 eller GPRS 8 – där data skickas mellan den rörligamottagaren och en server med programvara för nätverks-RTK (von Malmborg, 2006).När den rörliga GNSS-mottagaren väl har upprättat förbindelse med servern på nätverks-RTK-tjänstens driftledningscentral, sker mätning relativt den virtuella referensstationen. I denmeningen är nätverks-RTK alltså en polär mätteknik (Jansson, 2007).För inmätning av passpunkter inför ett referenssystemsbyte har Lantmäteriet tagit fram någrariktlinjer för att tillförlitliga mätresultat ska kunna erhållas vid användning av RTK-teknik. Påvarje passpunkt ska enligt dessa rekommendationer två mätserier göras med tio mätningar ivarje. Mellan varje mätning i en serie ska en ominitialisering göras så att de periodobekantabestäms på nytt. Vidare ska mätserie ett och två göras vid olika tidpunkter på dygnet för attsatellitkonstellationen ska hinna ändras. En annan anledning till att två mätserier bör göras äratt risken för systematiska fel från exempelvis centrering eller satellitsystemet då minskar.Dålig centrering undviks för övrigt lättast genom att ha stabila uppställningar där GNSS-antennenplaceras på stativ (Kempe, 2006).RTK-mätning är jämfört med statisk mätning en väldigt lättillgänglig teknik tack vare att utrustningsbehovenär relativt små och att koordinater för inmätta punkter fås direkt i fält, utankomplicerade efterberäkningar av mätdata. I stora projekt blir utmaningen istället att i planeringsskedetbedöma behovet av personal- och instrumentresurser i en väldigt lång och utdragenprocess. Utan en noggrann planering – i princip ner på dagsnivå – riskerar annars projektetatt stanna av. Detta är sannolikt en större risk vid RTK-mätning än om statiskt mätningtillämpas.3.3.3 Förutsättningarna i OskarshamnUr noggrannhetssynpunkt spelade det inte så stor roll om statisk mätning eller RTK-mätningvaldes för inmätning av restfelspunkter. Under förutsättning att mätmetoden utformats så attden ger säkra mätresultat, kan nämligen kravet på centimeternoggrannhet uppfyllas oavsettvilken av de båda mätteknikerna som används. Istället var det tillgång på resurser som avgjordevilken mätmetod och teknik som kom att användas.Oskarshamns kommun var den enda kommunen i regionen som riktigt hade kommit igångmed arbetet för en övergång till SWEREF 99, så någon naturlig samarbetspart i mätningsarbetetfanns inte. Eftersom kommunens tillgång på GNSS-mottagare dessutom var begränsad,blev en RTK-metod därmed ett tämligen självklart val. Mätning med nätverks-RTK fannsdet sedan tidigare vana med och eftersom kommunen saknade tillgång till egen referensstationfanns det ingen anledning att inte fortsätta med just nätverks-RTK-teknik.3.4 Personal, utrustning och uppläggSom redan nämnts blir mätinsatserna tidsmässigt väldigt krävande när RTK-teknik används.För att säkerställa att projektet med inmätning av restfelspunkter hela tiden gick framåt, valdeOskarshamns kommun att hyra in en nätverks-RTK-utrustning för användning enbart i dessa7 GSM – Global System for Mobile Communications8 GPRS – General Packet Radio Service21