Byte av referenssystem i plan i Oskarshamns kommun - Lantmäteriet

I figurerna 25 och 26 presenteras en restfelsvektorkarta och en restfelsmodell för Oskarshamnslokala koordinatsystem. Även i detta system gav restfelsvektorernas ibland oregelbundnageometri upphov till en och annan ”platt” triangel också i primärkarteområden. Tillsammansmed motsättningar på grund av låg inbördes noggrannhet mellan restfelsvektorernakunde det vara berättigat att i vissa områden ifrågasätta restfelsinterpolering utifrån en restfelsmodellskapad i TRIAD. Generellt sett fick trianguleringen dock betraktas som fullt godkändi de delar där den skulle användas, vilket ledde till beslutet att, även för detta koordinatsysteminkludera restfelsmodellen vid framtagandet av transformationssambanden.3.11 Framtagande av transformationssambandEtt transformationssamband som involverar restfelsinterpolering består av två delar; delstransformationsparametrar och dels en restfelsmodell. För Oskarshamns kommun togs tvåsådana samband fram; ett för vart och ett av de två gamla koordinatsystemen. De transformationsparametrarsom användes var de som Lantmäteriet tagit fram i Rix 95-projektet. Dessaparametrar var, som redan nämnts, behäftade med stora brister på grund av att underlaget innehöllalltför få passpunkter. Otillräckligheterna som fanns skulle dock kompenseras med enbra restfelsmodell. Om transformationsparametrarna hade varit bättre hade däremot kraven pårestfelsmodellen inte behövt ställas lika högt. Så länge slutresultatet blir bra spelar det alltsåinte så stor roll på vilken av de två ingående delarna i sambandet det läggs mest resurser föratt få delen bra. Förutom antalet passpunkter och hur väl dessa representerar stomnätet i övrigt,är självklart även det lokala systemets kvalitet avgörande för hur bra ett transformationssambandav exempelvis direktprojektionstyp kan göras. Ett aldrig så stort och välrepresentativturval av passpunkter kan inte ge bra transformationsparametrar om systemets geometriskakvalitet är bristfällig. Med stora restfelsvariationer ökar kraven på att restfelsmodellen skavara bra.Transformationssambanden togs fram med hjälp av Gtrans. Rix 95-parametrarna för respektivelokalt system kopplades ihop med motsvarande restfelsmodell, så att en transformationsfilsom både rätade upp och transformerade till SWEREF 99 16 30 skapades. En transformationav geografiska data i exempelvis regionsystemet innebar med de nya sambanden därmed,att informationen först rätades upp, sedan transformerades till SWEREF 99 och slutligen räknadesöver till kartprojektionen SWEREF 99 16 30. För vart och ett av sambanden skapadesäven dess inverterade motsvarighet, som skulle kunna användas för att transformera frånSWEREF 99 16 30 tillbaka till de gamla koordinatsystemen. Det var viktigt att denna möjlighetfanns eftersom den kommunala kartverksamheten ofta innebär att information insamladoch redovisad i olika koordinatsystem ska kombineras och redovisas i samma koordinatsystem,eller att ny information i nya koordinatsystem ska tillföras och användas i äldre projektdär koordinatsystemet är gammalt.3.12 Test och kontroll av transformationssambandEfter att transformationssambanden var skapade var det dags att använda och kontrollera demi en transformation av kartdata. En enkel metod för att snabbt skapa påhittade punkter somkan ersätta riktiga kartdetaljer under exempelvis ett testförfarande, genererar ett regelbundetrutnät av punkter över det aktuella transformationsområdet (Svanholm, 2000). Denna metodanvändes också i Oskarshamn, med en punkttäthet på 1000 meter i regionsystemet och 500meter i Oskarshamns lokala koordinatsystem. När rutnäten för de båda koordinatsystemengenererats täckte de sina respektive tillämpningsområden plus ytterligare en bit av omgivningen.Punkterna i rutnäten transformerades med hjälp av de transformationssamband som44