rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

automatiskt uttryck för genuspraktik. Det är betydelser jag tillskriver när jag tolkar dem. Attpojkens rädsla för ”invandrare” är på grund av ett maskulinitetssträvande kan mycket välstämma. Pojken med känslor existerar i en fysisk värld, men det har ingen genusbetydelseförrän någon benämner dem som maskulinitetspraktik i en genusdiskurs. Identitet betydervem en person är, vad och vilka denne identifierar sig med. Subjektposition innebär att enindivid blir till genom diskurser och försätts i positioner. Att vara pojke hör ihop medföreställningar om hur en pojke ska bete sig, t.ex. att inte vara rädd (ibid. s.48, 50). Se bilaga1, figur 3, för en förklaringsmodell av hur diskurserna kan förhålla sig till varandra.Diskursanalysen måste hänga samman med de andra teoretiska utgångspunkterna (ibid.s.31). Som jag använder genusteori och socialkonstruktionism tycker jag att de går ihop meddiskursteorin eftersom teorierna betonar konstruktion och det är konstruktioner som studeras.3.4 Min förförståelseDet är mycket under lång tid som har gjort mig till den jag är idag, vilket påverkar denslutprodukt som uppsatsen resulterar i. Den första tanke som dyker upp när jag funderar övermin förförståelse är att jag inte positionerar mig som feminist men tar del av och använderfeministiska verktyg som har tillverkats i feministiska diskurser. Detta hindrar mig inte frånatt genomföra analysen, men det kan påverka och att utelämna det vore en brist igenomskinligheten som ska genomsyra processen. Den påverkan som kan uppstå är att jagomfamnar och använder vissa former av termer som jag kan stå för (t.ex. genuskonstruktion)medan uteslutande av andra kan ske som jag mindre tror på och relaterar till (t.ex.könsmaktsordning). Jag har dock försökt att undvika att hamna i fällan att låta feminismriskenvara analyshämmare (Pettersson 2003a) genom att vara medveten under processen.Vägen mot och anledning till att uppmärksamma pojkar i brottsoffer- och genusdiskursenär beskrivet i inledningskapitlet. Min inställning till kunskap och verklighet har länge varit avkritisk, konstruktionistisk natur trots att jag tidigare inte hade kännedom om terminologin.Detta har under kriminologiutbildningen förstärkts och påverkat synen på kön och brottsofferoch resulterat i gråzoner. Min kritiska inställning kan därmed, trots att den i denna typ avstudie kan ses som en tillgång, överskugga andra möjliga tolkningssätt. Samtidigt har jagfördomar om att pojkar är annorlunda än flickor, genom samhällelig påverkan, och att detspeglas i berättelserna. Jag har försökt reducera riskerna genom att i tankarna applicerateorierna om konstruktion på min egen praktik (Winther Jørgensen & Phillips 2000, s.111).14