12.07.2015 Views

rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Anledningen till att jag väljer att skriva ”invandrare” och ”<strong>rasister</strong>” inom citationsteckenär på grund av deras mångtydiga innebörd. Ordet ”invandrare” beskriver inget konstant, utanberoende på perspektiv så förändras betydelsen. Gärningsperson och offer skrivs inte inomcitationstecken trots att de också är mångtydiga (vilket alla begrepp kan ses som i enlighetmed mina teorier). Dessa val görs främst för att utskilja temat och för att underlätta läsningen.Jag vill framhålla att benämningarna inte fastställer att en gärningsperson är skyldig till något,utan att det är skribenternas berättelser som jag tolkar. Att en pojke skriver att han har blivitmisshandlad av ”invandrare” betyder alltså att det är vad han har skrivit.5.1 Pojkarna innanför tematNodalpunkterna är rädsla, oro och brott. Berättelserna skapas utefter dem eftersom det är vadfrågan i del 2 uppmanar skribenten att skriva om (rädsla och oro) och det som enkätfrågorna idel 1 handlar om (brott) och som därför även återkommer i berättelserna (Winther Jørgensen& Phillips 2000, s.33). Rädsla, oro och brott är emellertid svårdefinierat. Det finns flera sättatt uppfatta dem på beroende på vilken diskurs de används i och skulle därför kunnabenämnas som element. Exempelvis kan brott ses som en konstruktion av kriminologermedan brott kan vara konkreta händelser för poliser. Dock är de relativt fastställda i den härdiskursen eftersom de handlar om fysiskt våld och hot. Därför är de flytande signifikanter dåde är inom diskursen men ändå är öppna för tolkning (Winther Jørgensen & Phillips 2000,s.47). Nodalpunkterna är samma i alla berättelsegrupper. Även ”invandrare” och ”<strong>rasister</strong>”kan benämnas som flytande signifikanter trots att de i andra diskurser kan tolkas som element(en svensk persons uppfattning av en rasist kan skilja sig mot en koreansk persons). Någonsom skriver att han har blivit utsatt för våld av ”invandrare” kan tolkas som ”rasist” av vissamedan andra skulle uppfatta honom som ett offer (ibid. s.35). Pojke, 16 år, löpnummer 741:En sak till som har gjort mig orolig är alla invandrare som bor i Tyresö, de tar nästan alltid sakerfel eller uppfattar dem fel o vips så har man startar bråk med utlänningar, eller som de säger”ska jag kutta dig, svenne”.Identiteternas nodalpunkt i diskursen, alltså mästersignifikanterna, är pojke. Pojke ärhuvudrubriken till de andra egenskaperna en pojke förknippas med (ibid. s.50). Att vara pojkeär objektivt, det framstår som givet och är oftast inte ifrågasatt. Man ”är” pojke (ibid. s.55).Pojke är alltså också ett moment då könstillhörigheten är starkt fixerad både innanför ochutanför diskursen och är inte öppen för tolkning (ibid. s.33).Ekvivalenskedjan utefter mästersignifikanten ”pojke” skulle i hegemoniska diskurserkopplas samman med styrka och agentskap. En ekvivalenskedja utefter den flytande22

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!