rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

transiviteter, de händelser eller processer som förbinds eller inte förbinds mellan subjekt(skribenten) och objekt (rädsla, oro, gärningsperson). På detta sätt kan konsekvenserna avhuruvida subjekten förbinder sig med objekten och vilken betydelse det har för diskursenklarläggas. Exempelvis förbinds skribenten inte med objekten om han enbart skriver ”inbrott”,medan han förbinds tydligare om han skriver att ” jag är rädd för att bli utsatt för ett inbrott”.Modalitet innebär en analys av berättarens grad av instämmande i en sats och hur denneförbinds med sitt påstående. Det är alltså skillnad mellan en skribent som skriver ” jag tyckerinte så mycket om invandrare som begår brott” och en som skriver ”jag hatar alla invandraresom begår brott”. Beroende på hur något skrivs påverkas diskursens formation (WintherJørgensen & Phillips 2000, s.87-88). Diskursordningsanalys är en analys av det socialarummet där olika diskurser konkurrerar med varandra. Det som analyseras är vilka diskursersom är dominerande samt konflikter som finns mellan olika diskurser (ibid. s.64). Detta kanses som en vidareutveckling av de resultat som framkommer under den diskursteoretiska ochlingvistiska analysen för att lyfta upp dessa på en nivå som kan ge ett högre förklaringsvärde.Se bilaga 1, figur 2 och 2.1, för en förklaringsmodell av begreppen och hur de förhåller sig tillvarandra och berättelserna.4.3 Problematik och etik i TyresöenkätenPå grund av att jag inte har samlat in materialet själv blir uppsatsen en sekundäranalys(Bryman 2001, s.208). Fördelarna med att använda sekundärdata är många, exempelvis finnsdet mer tid åt att tolka berättelserna (ibid. s.211). Men det finns problematik som jag inte harhaft kontroll över som kan ha påverkat berättelserna samt uppsatsen då berättelsefrågorna inteär skapade utefter mitt syfte. Berättelserna måste alltså ses i relation till den kontext debesvarades i eftersom barnen och ungdomarna inte är isolerade från omvärlden.Ett problem är uppmaningen om att skriva en ”sann” berättelse. Det kan tyda på enönskan om att få reda på en sanningsenlig berättelse om vad barn och ungdomar varit medom/är rädda och oroliga för och hur de skriver om det, inte enbart hur de skriver om rädslaoch oro som denna uppsats syftar till. Detta kan även ha fått flera av deltagarna att avstå frånatt skriva eftersom betoningen på sanning kan få dem att förminska det de är rädda ochoroliga för. Flera väljer att inte skriva en berättelse på grund av att de ”inte har varit med omnågot”, och då har även fråga 2 som rör framtida oro också uteslutits. Oavsett omberättelserna hade varit sanna eller inte hade de varit av intresse för min studie eftersom attskriva fantasifullt också kan vara genuspraktik. Jag hade föredragit att ordet ”sann” hadestrukits då syftet med denna uppsats är att hur de positionerar sig när de uppmanas att skriva17