rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

1.1 Uppsatsens bakgrund1.1.1 TyresöenkätenVårterminen 2001 delades en enkät ut i Tyresö kommun till 1 989 elever i årskurs 6-9, 1 100elever i gymnasiet, 1 000 vuxna samt enbart berättelsedelen till 1 256 elever i årskurs 4-5.Enkäten handlade om utsatthet, rädsla och oro för brott. Svarsfrekvensen uppgick till 65procent (Tiby 2006, s.97). Ifyllandet för barnen och ungdomarna skedde i skolan. Syftet medTyresöenkäten var att ta reda på vad unga råkar ut för och är rädda att åka ut för i sin närmiljösamt hur de berättar om det (ibid. s.96). Undersökningen har resulterat i en rapport till Tyresökommun, en studie på temat sexuella övergrepp av Eva Tiby (2006) och en magisteruppsatsav Karl-Magnus Carlsson (2002) som handlar om huruvida rädsla för brott skiljer sig mellanungdomar och vuxna. Efter Tibys tematisering av Tyresömaterialet nämns att en aktivitetfinns rörande pojkarnas berättelser gällande rädsla och oro för ”invandrare” och ”rasister”,alltså att dessa är längre och mer beskrivande än de resterande berättelserna som är skrivna avpojkar (Tiby 2006, s.113). Det fungerade som inspiration till att genomföra denna studie.1.1.2 PilotstudienUnder metod III-kursen i kriminologi genomförde jag en pilotstudie av det material somskulle ligga till grund för min uppsats. Jag läste och jämförde 14-19-åriga pojkars och flickorsberättelser och konstaterade att flickornas primärt handlade om rädsla och oro försexövergrepp medan pojkarnas primärt handlade om rädsla och oro för ”invandrare” och”rasister”. Efteråt ansåg jag att en tematisering av ”invandrare” och ”rasister” var befogad,och jag kategoriserade berättelserna i temat. Jag utförde sedan en diskursteoretisk analys meden genusutgångspunkt av tolv berättelser som berörde temat. Dessa valdes genom att jag, i ettsamlat dokument jag skapat med berättelser skrivna av pojkar 14-19 år innanför temat,plockade ut de tolv första som handlade om ”invandrare” respektive ”rasister” i dokumentet.Slutsatsen var att utifrån ett maskulinitetsperspektiv var berättelserna strukturerade på ett sättsom kan tolkas som maskulinitetsuttryck. Trots en konflikt med offeridentiteten hanteradepojkarna det då de konstruerade maskuliniteter genom beskrivningar av gärningsmän i plural(det handlade om grupper) som var främmande och avvikande (de var okontrollerade”invandrare” och gigantiska ”rasister”) för att skapa entydighet i diskursen (Hellqvist 2009).Pilotstudien var en miniversion, behandlade få berättelser och inga omfattande jämförelsermed de andra grupperna gjordes. Jag ämnar därför bygga vidare på pilotstudien med fokus påsamma tema men med en större urvalsgrupp, mer underbyggd teoretisk grund, djupare ochfler jämförelser samt med metodologiska inslag som diskursordnings- och lingvistikanalys.5