rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

5. Analys och resultatHär presenteras resultatet av analysen och tolkningarna av berättelserna. Detta kommer att skeinom varje grupp, innanför och utanför temat ”invandrare” och ”rasister”. Först presenterasgruppen med huvudfokus i uppsatsen, alltså pojkar 14-19 år och sedan flickor 14-19 år, yngrepojkar 11-13 år och de vuxna männen. Anledningen till att analysen av de yngre pojkarnasoch de vuxna männens berättelser innanför och utanför temat sker under samma rubrik är attde berättelser som rör temat är få (fem respektive två stycken). För att exemplifiera analysernakommer jag att citera berättelser ordagrant. Jag rättar inte stav- och språkfel på grund av attdet finns en risk för att själva berättelserna går förlorade. Det är svårt att avgöra vadrättningsgränser ska dras; om stavfel ska rättas till eller om meningsbyggnader skaomformuleras. Sedan finns det ord som jag inte vet vad de syftar till. T.ex. menas troligtvisordet ”skjutas” när skribenten skriver ”skutas”, men det vet jag egentligen inte. Visserligentolkar jag berättelserna, men omfattande ändringar skulle kunna resultera i tolkningar av minaberättelser istället för skribenternas. De berättelser som valts ut är de typfall som representeraranalysen och som i stort liknar de andra berättelserna. Om flytande signifikanter skaidentifieras görs en läsning av berättelserna inom gruppen, i detta fall pojkar 14-19 år innanförtemat. Rädsla, oro och brott tolkar jag som flytande signifikanter då de är nodalpunkter, menändå är öppna för tolkning då de flesta skribenterna definierar dem brett i en fysisk våld- ochhotkategori. Då väljer jag ut en pojkes berättelse som får representera och styrka detta: Pojke,16 år, löpnummer 517, skriver:Att invandrare kommer hit de är dom som hotar och begår brott här i Tyresö.I vissa fall har jag inte tagit med hela berättelser på grund av avgränsningsskäl. Då har detmest väsentliga i texten har valts ut. Detta markeras med tre punkter, ”…”, före eller eftertexten beroende på om berättelserna har kapats i början och/eller i slutet.Jag vill också nämna att analysen är komplicerad i och med att ingen problematiseringgörs gällande komplikationerna med att gruppera ihop rädsla och oro för ”invandrare” med”rasister”. Det finns en utbredd främlingsfientlighet bland pojkar (Brå 2004, s.97) och dettakan spegla sig i skribenternas berättelser. Därför känns det inte helt rättvist att gruppera demeftersom de inte är likställda på ett sätt som de hade varit om temat istället hade handlat omt.ex. cykelstöld. Sammanslagningen av grupperna är ändå nödvändig utefterfrågeställningarna då det är genuskonstruktioner, alltså hur pojkar skriver, som primärtstuderas, och inte genus och etnicitet (även fast de två kan ses som sammankopplade ochockså är viktigt att forska om (Newburn & Stanko 1994, s.165)).21