rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

More documents

Recommendations

Info

hade använts samtidigt som det hade varit enklare att modernistiskt hänvisa till en”verklighet”. Jag tror dock att diskursanalysen var den bästa metoden för minafrågeställningar då jag avsåg att studera genus, och genus är konstruktioner som är skapade idiskurser. Trots att metoden kan verka påtvingande, med sina begrepp som måste identifierasför att analysen ska vara möjlig, är den också en värdefull verktygslåda som har skapatmöjligheter att se sådant jag annars inte skulle ha upptäckt. Berättelserna fanns faktiskt där,jag gav dem bara en viss betydelse. Även om allt är konstruktioner betyder det inte att det intespelar någon roll. Den fysiska världen finns och konstruktioner har konsekvenser. Uppsatsensfynd är viktiga eftersom pojkar är de mest brottsutsatta i vissa kategorier (Brå 2009, s.33). Jagmenar inte att pojkars rädsla och oro borde öka eller att flickors ska negligeras, utan att dessatyper av studier kan resultera i en förståelse för både pojkars och flickors olika former avupplevelser och känslor, att de kan få bli hörda, hjälpta och framförallt; en nyansering avbrottsofferbilden. Inblickar i och berättelser från världarna av maskuliniteter och femininitetervidgar diskurserna genom att pojkar tillåts vara rädda och oroliga och flickor inte enskilt ochautomatiskt tillskrivs dessa känslor. Detta utmanar en självklar, given och dikotom världsbild.7. Fortsatt forskningFörslag på vidare forskning inom ämnet pojkar som brottsoffer är att ta med de yngreflickorna och de vuxna kvinnorna. Även om pojkarna inte primärt konstrueras i förhållandetill dem, spelar de fortfarande en stor roll. Etnicitetsaspekten borde också inkluderas, medeller utan genusutgångspunkt, eftersom många av pojkarnas berättelser kan tolkas vara avrasistisk karaktär. De flickor som skriver avvikande berättelser samt hur gränsen mellan attfrämst positionera sig som barn och som pojke spelar roll för vad rädslan och oron handlar omskulle också kunna studeras djupare. Det bästa scenariot hade varit om de var med i dennastudie, men av avgränsningsskäl fick dessa prioriteringar tyvärr lov att göras.Tyresömaterialet är alltså långt ifrån färdigt bearbetat. Jag har bidragit med min tolkning pådet. Svarsfrekvensen var låg när de här tilläts skriva fritt. Det betyder inte att berättelseformenbehöver överges eftersom Tyresöenkäten ändå gav minst 929 värdefulla tankar och känslorsom kan resultera i många olika analyser och tolkningar. Dock tror jag att fler skriver omberättelseuppmaningar utförs separat från enkätfrågor. Intervjuer är ett annat verktyg somborde tillämpas ännu mer eftersom det hitintills har gett mycket viktigt kunskap i ämnet. Merforskning behövs om hur pojkar och flickor förhåller sig till offeridentiteten eftersom detbidrar till en mer komplex förståelse av såväl genuskonstruktioner som brottsoffer.33
ReferenserBergström, G., Boréus, K. (2005): Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskapligtext- och diskursanalys. Lund: StudentlitteraturBrottsförebyggande rådet (2004): Intolerans. Antisemitiska, homofobiska, islamofobiska ochinvandrarfientliga tendenser bland unga. Stockholm: Brottsförebyggande rådetBrottsförebyggande rådet (2009): Nationella trygghetsundersökningen 2008. Om utsatthet,trygghet och förtroende. Rapport 2009:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådetBryman, A. (2001): Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ABBurcar, V. (2005): Gestaltningar av offererfarenheter. Samtal med unga män som utsatts förbrott. Lund: Lunds universitet, Sociologiska institutionenCarlsson, K. M. (2002): Rädsla för brott – sanning eller konsekvens. Ungdomar och vuxna iTyresö och deras rädsla för brott. D-uppsats. Stockolm: Stockholms universitet,Kriminologiska institutionenConnell, R. W. (2008): Maskuliniteter. Göteborg: Daidalos ABGothlin, E. (1999): Kön eller Genus? Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskningHeber, A. (2007): Var rädd om dig! Rädsla för brott enligt forskning, intervjupersoner ochdagspress. Stockolm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionenHellqvist, S. (2009): Invandrare och rasister. En diskursteoretisk textanalys av pojkarsberättelser om utsatthet och rädslor för brott. Kriminologi III, Metod III, Stockholm:Stockholms universitet, Kriminologiska institutionen.Karlsson, J., Pettersson, T. (2003): Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus ochvåld. Konstruktioner av gärningspersoner och offer. Forskningsrapport 2003:2.Stockholm: Stockholms universitet, Kriminologiska institutionenKarlsson, J. (2003a): ”Ungdomars föreställningar om pojkar och flickor som utsätts för våld”,i Karlsson, J., Pettersson, T. (red). Fokusgruppsintervjuer med ungdomar om genus ochvåld. Konstruktioner av gärningspersoner och offer, s.36-57. Stockholm: Stockholmsuniversitet, Kriminologiska institutionenKarlsson, J. (2003b): ”Sexuella eller sexistiska trakasserier? Genusnormernas betydelse vidtrakasserier mellan män”, i Lander, I., Pettersson, T. & Tiby, E (red). Femininiteter,maskuliniteter och kriminalitet. Genusperspektiv inom svensk kriminologi, s.47-70. Lund:StudentlitteraturKarlsson, J., Pettersson, T. (2006): ”Det blir vad vi gör det till! Om att skapa och analysera ettintervjumaterial” ”, i Roxell, L., Tiby, E. (red). Frågor, fält och filter. Kriminologisk34
Page 3: SammanfattningDenna uppsats syftar
Page 8 and 9: 1.1 Uppsatsens bakgrund1.1.1 Tyres
Page 10 and 11: 2. Tidigare forskningForskning om u
Page 12 and 13: dikotom uppdelning av rädsla där
Page 14: s.141). Maskuliniteter och feminini
Page 17 and 18: automatiskt uttryck för genusprakt
Page 19 and 20: 4.2 Diskursteori som metod - tillv
Page 21 and 22: om rädsla och oro. Oro handlar om
Page 23 and 24: avser att använda de ovannämnda b
Page 25 and 26: Anledningen till att jag väljer at
Page 27 and 28: sig själva i berättelsen. I den a
Page 29 and 30: 5.3 Flickorna innanför tematMäste
Page 31 and 32: 5.5 De yngre pojkarna innanför och
Page 33 and 34: medan pojkarna gör det för att sk
Page 35: ses som oppositionella maskulinitet
Page 39 and 40: forskning. Stockholm: Vetenskapsrå
Page 41 and 42: Denna figur illustrerar hur pojkarn

rasister - Kriminologiska institutionen - Stockholms universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?