Godsterminaler i Stockholms län - SLL Tillväxt, miljö och ...

PM 8 2001 Godsterminaler i Stockholms län– en kunskapsöversiktDetsamma gäller många av de bilar som skall distribuera gods från lastbils- ochjärnvägsterminaler.Trängseln i väg- och spårnät får speciella konsekvenser för godstrafiken.Trängseln i vägnätet leder till ökade körtider. För att hinna distribuera ett givetantal kollin krävs därför fler lastbilar, vilket ökar trängseln ytterligare.Trängseln i spårnätet drabbar godstrafiken speciellt hårt eftersom persontrafikensom regel prioriteras. Därigenom försämras järnvägens möjligheter att levereragods i tid. Detta får negativa konsekvenser för järnvägens konkurrenskraft.6.5 MiljöaspekterGodsterminaler bullrar och ger upphov till trafik som alstrar luftföroreningar. Delav verksamheten äger ofta rum på kvällar, nätter och tidiga morgnar. Därför utgörde terminaler som ligger nära bostadsbebyggelse en tydlig nackdel ur miljösynpunkt.En överföring av mer gods till järnväg skulle minska luftföroreningarna. Det ärdock uppenbart att järnvägen i många fall har svårt att konkurrera med lastbilen.Det finns flera exempel på att befintliga järnvägsspår inte utnyttjas överhuvudtageteller endast i begränsad omfattning.Ett annat problem för järnvägen är att spåren konkurrerar med annan markanvändning.Detta har i några fall lett till att järnvägsspår lagts ned. När det gällerjärnvägens infrastruktur kompliceras bilden av oklara ansvarsförhållanden ochotydliga ekonomiska incitament. Det förefaller inte som om beslutsfattarnabeaktar de samhällsekonomiska kostnader som en försämrad miljö utgör.Tilläggas bör dock att det även finns planer på utbyggnad av spår. Om Arlandasfraktterminal förses med en anknytning till de befintliga järnvägsspåren skullesannolikt andelen gods som ”truckas” minska avsevärt.6.6 Planering och samordningDet finns flera exempel på behov av planering och samordning i anslutning tillverksamheter vid godsterminalerna i länet. Det gäller olika typer av planering/samordning:inom trafikslagen, mellan trafikslagen och mellan trafik ochandra delar av den regionala planeringen.Inom trafikslagenHamnarna i länet är ett exempel på terminaler i behov av regional planering ochsamordning inom ett trafikslag. Samtidigt kan det konstateras att frågan utretts iett antal omgångar utan att det gått att nå fram till en lösning. Detta trots atthuvuddelen av den nuvarande kapaciteten har en och samma ägare: Stockholmsstad. Den ”slutgiltiga lösningen” kommer sannolikt att ställa krav på bland annatföljdinvesteringar i vägar och järnvägar.Järnvägsterminalerna har ett flertal aktörer inblandade i egenskap av operatörereller ägare till mark, spår och terminalanläggningar. Det här innebär att det inte ärgivet hur ansvaret fördelas när det gäller utbyggnad och drift av terminalerna iregionen. Någon form av samordning skulle sannolikt underlätta verksamheten.42