Godsterminaler i Stockholms län - SLL Tillväxt, miljö och ...

More documents

Recommendations

Info

PM 8 2001 Godsterminaler i Stockholms län– en kunskapsöversiktDetsamma gäller många av de bilar som skall distribuera gods från lastbils- ochjärnvägsterminaler.Trängseln i väg- och spårnät får speciella konsekvenser för godstrafiken.Trängseln i vägnätet leder till ökade körtider. För att hinna distribuera ett givetantal kollin krävs därför fler lastbilar, vilket ökar trängseln ytterligare.Trängseln i spårnätet drabbar godstrafiken speciellt hårt eftersom persontrafikensom regel prioriteras. Därigenom försämras järnvägens möjligheter att levereragods i tid. Detta får negativa konsekvenser för järnvägens konkurrenskraft.6.5 MiljöaspekterGodsterminaler bullrar och ger upphov till trafik som alstrar luftföroreningar. Delav verksamheten äger ofta rum på kvällar, nätter och tidiga morgnar. Därför utgörde terminaler som ligger nära bostadsbebyggelse en tydlig nackdel ur miljösynpunkt.En överföring av mer gods till järnväg skulle minska luftföroreningarna. Det ärdock uppenbart att järnvägen i många fall har svårt att konkurrera med lastbilen.Det finns flera exempel på att befintliga järnvägsspår inte utnyttjas överhuvudtageteller endast i begränsad omfattning.Ett annat problem för järnvägen är att spåren konkurrerar med annan markanvändning.Detta har i några fall lett till att järnvägsspår lagts ned. När det gällerjärnvägens infrastruktur kompliceras bilden av oklara ansvarsförhållanden ochotydliga ekonomiska incitament. Det förefaller inte som om beslutsfattarnabeaktar de samhällsekonomiska kostnader som en försämrad miljö utgör.Tilläggas bör dock att det även finns planer på utbyggnad av spår. Om Arlandasfraktterminal förses med en anknytning till de befintliga järnvägsspåren skullesannolikt andelen gods som ”truckas” minska avsevärt.6.6 Planering och samordningDet finns flera exempel på behov av planering och samordning i anslutning tillverksamheter vid godsterminalerna i länet. Det gäller olika typer av planering/samordning:inom trafikslagen, mellan trafikslagen och mellan trafik ochandra delar av den regionala planeringen.Inom trafikslagenHamnarna i länet är ett exempel på terminaler i behov av regional planering ochsamordning inom ett trafikslag. Samtidigt kan det konstateras att frågan utretts iett antal omgångar utan att det gått att nå fram till en lösning. Detta trots atthuvuddelen av den nuvarande kapaciteten har en och samma ägare: Stockholmsstad. Den ”slutgiltiga lösningen” kommer sannolikt att ställa krav på bland annatföljdinvesteringar i vägar och järnvägar.Järnvägsterminalerna har ett flertal aktörer inblandade i egenskap av operatörereller ägare till mark, spår och terminalanläggningar. Det här innebär att det inte ärgivet hur ansvaret fördelas när det gäller utbyggnad och drift av terminalerna iregionen. Någon form av samordning skulle sannolikt underlätta verksamheten.42
PM 8 2001 Godsterminaler i Stockholms län– en kunskapsöversiktInom flyget och lastbilstrafiken finns inte samma behov av samordning. Flygetshuvudsakliga problem är snarast regeringens hantering av frågan om regionensflygplatskapacitet. I den diskussionen spelar fraktflyget en helt underordnad roll.(Inom parentes bör dock nämnas att i de storstadsregioner som har en andraflygplatsbrukar en av dess funktioner vara just att svara för en stor del avfraktflyget.) Frågan om Arlandas konkurrenskraft vad gäller fraktflyg avgörsfrämst av aktörer utanför regionen, bl.a. av Luftfartsverket och aktörer på flygmarknaden:SAS, Lufthansa, expressbolagen etc.Mellan trafikslagenDet finns flera exempel på behov av samordning mellan trafikslagen när det gällerterminalernas verksamhet och lokalisering i regionen. Den framtida hamnverksamhetenpåverkar Banverkets agerande vad gäller underhåll och investeringar ispår. Om en ökad användning av spår för godstransporter eftersträvas ärsamordningen med de övriga trafikslagen viktig. Dessutom finns ett visst behovav samordning vad gäller lokalisering av lastbilsterminaler och hamnar.Godsterminaler i regionplaneringenGodsterminaler utgör noder i transportnätet. I ett mera övergripande regionaltperspektiv skall de ha en sådan kapacitet och lokalisering att de inte bara passar ini transportnätverket utan också i den regionala bebyggelsestrukturen. Vid enbedömning av godsterminalernas kapacitet och lokalisering bör en avvägninggöras mellan ett flertal aspekter: ekonomiska, sociala och miljömässiga.Terminalernas tillgänglighet spelar här en viktig roll, men även effekterna påmiljön samt markens alternativa användning för t.ex. bostäder och arbetsplatser.Förutom dessa faktorer bör även vägas in terminalernas konsekvenser förregionens konkurrenskraft.Godsterminaler kan ha både positiva och negativa effekter på regionens attraktionskraft.I diskussionen om ”gateway-regioner” framhålls ofta den positivasidan, i första hand de indirekta effekter på övriga delar av näringslivet somuppkommer som följd av själva terminalverksamheten. Till detta kommer ett merasvårfångat, dynamiskt element i form av nyetableringar inom andra branscher somföljd av terminalverksamheten.I vissa fall kan de negativa effekterna på regionens attraktionskraft varabetydande. Det gäller exempelvis lastbilstrafik från färjeterminalerna som endastpasserar genom länet. Ett annat exempel är terminalhantering och transporter avmiljöfarligt gods.__________________________________________________________________Intervju-/Kontaktpersoner:Bengt Appelquist, SchenkerDan Bärlin, Green CargoChrister Holst, Luftfartsverket, FlygfraktHans Råberg, Banverket, Östra BanregionenUlla Widegren, Danzas ASG43
Page 1 and 2: Godsterminaler iStockholms län- en
Page 3 and 4: PM 8 2001 Godsterminaler i Stockhol
Page 41: PM 8 2001 Godsterminaler i Stockhol

Godsterminaler i Stockholms län - SLL Tillväxt, miljö och ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?