Carbon dioxide removal in indirect gasification - SGC
Carbon dioxide removal in indirect gasification - SGC
Carbon dioxide removal in indirect gasification - SGC
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sammanfattn<strong>in</strong>g<br />
<strong>SGC</strong> Rapport 2013:277<br />
Det f<strong>in</strong>ns två metoder för att för att producera biogas. Den ena metoden är rötn<strong>in</strong>g<br />
och den andra är termisk förgasn<strong>in</strong>g av biomassa följd av katalytisk metaniser<strong>in</strong>g.<br />
Den första metoden är den mest mogna av de två och ett relativt stort antal anläggn<strong>in</strong>gar<br />
f<strong>in</strong>ns världen över. Trots att det f<strong>in</strong>ns stora skillnader mellan teknikerna<br />
f<strong>in</strong>ns det en stor likhet: båda producerar en biogas som har relativt hög halt CO2.<br />
Denna koldioxid måste renas bort <strong>in</strong>nan gasen kan användas ant<strong>in</strong>gen som fordonsgas<br />
eller exporteras till gasnätet. Denna studie tar fasta i de tekniker för koldioxidavskiljn<strong>in</strong>g<br />
som f<strong>in</strong>ns utvecklade för rötn<strong>in</strong>g (de som är relativt kostnadseffektiva<br />
i den skala som avses, vatten- och am<strong>in</strong>skrubbn<strong>in</strong>g) och undersöker deras<br />
lämplighet i förgasn<strong>in</strong>gssystem för produktion av syntetisk naturgas (SNG).<br />
Den teknik som bedöms som mest lämplig för produktion av SNG via biomassa<br />
är <strong>in</strong>direkt förgasn<strong>in</strong>g. Denna förgasn<strong>in</strong>g sker med <strong>in</strong>direkt tillförsel av värme, varför<br />
bet<strong>in</strong>gelserna i förgasaren blir gynnsam och relativt stora mängder metan produceras<br />
redan i förgasaren. Den producerade gasen måste därefter renas från<br />
orenheter såsom aska och tjära <strong>in</strong>nan den CO och H2 som produceras kan reageras<br />
vidare till CH4. Den koldioxid som bildas i processen kan ant<strong>in</strong>gen skiljas av<br />
<strong>in</strong>nan CO och H2 reageras till metan eller efter. Studien har gjorts genom simuler<strong>in</strong>g<br />
av olika delsystem (förgasare, gasren<strong>in</strong>g etc.) var för sig i bef<strong>in</strong>tliga modeller.<br />
Genom ett iterativt förfarande har dessa därefter passats till varandra för att ge en<br />
enhetlig mass- och värmebalans. Indata till modellen presenteras i tabell S.2.<br />
Tabell S.2. Indata till de utförda simuler<strong>in</strong>garna.<br />
Värde<br />
Faktor Stor skala Liten skala<br />
Biomassa <strong>in</strong> 100 MWth 10 MWth<br />
Biomassans fukthalt 50% 50%<br />
Biomassans fukthalt<br />
<strong>in</strong> i förgasaren<br />
25% 25%<br />
CO2 avskiljn<strong>in</strong>g Före och efter metaniser<strong>in</strong>g Efter metaniser<strong>in</strong>g<br />
CO2 avskiljn<strong>in</strong>gsteknik<br />
Am<strong>in</strong>- och vattenskrubbn<strong>in</strong>g<br />
Am<strong>in</strong>- och<br />
vattenskrubbn<strong>in</strong>g<br />
Wobbe <strong>in</strong>dexLHV<br />
SNG-produkt<br />
45.5 45.5<br />
Leveranstryck 60 bar 60 bar<br />
Metan slip (max) 1% 1%<br />
Som kan ses i tabellen är det två fall som simulerats, 10 och 100 MWth. För vartdera<br />
fallet har en eller två olika koldioxidavskiljn<strong>in</strong>gsmetoder <strong>in</strong>tegrerats med förgasn<strong>in</strong>gsprocesen.<br />
I det m<strong>in</strong>dre fallet har avskiljn<strong>in</strong>g efter metaniser<strong>in</strong>g undersökts<br />
medan för det större fallet undersöktes avskiljn<strong>in</strong>g både före och efter metaniser<strong>in</strong>g.<br />
Den producerade gaskvaliteten skiljer sig dock från den svenska standarden<br />
för naturgas och då syftet var att exportera produkten till naturgasnätet måste gasen<br />
konditioneras för att möta de önskade specifikationerna. Detta görs genom att<br />
sätta till propan för att möta kraven på gasensenergitäthet.<br />
De resulterande mass- och värmebalanser som erhålls genom simuler<strong>in</strong>garna<br />
har använts för att bestämma ett antal nyckelparametrar. Bland dessa återf<strong>in</strong>ns<br />
Svenskt Gastekniskt Center AB, Malmö – www.sgc.se 7