Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

10 klargöra. Enligt Fredholm och Uhr (2011) behöver det tydliggöras om det handlar om ledning i den hierarkiska monokulturella organisationen eller den pluralistiska samhälleliga kontexten. Traditionellt har ledningsbegreppet inom olycks- och krishanteringssammanhang använts med utgångspunkt i hierarkiska monokulturella organisationer som lägger tonvikt i en mer eller mindre strikt kommandostruktur med en chef i toppen. Men denna typ av ledning är, enligt Fredholm och Uhr, svår att tillämpa på ett större heterogent sammanhang som innefattar kommunala, statliga och enskilda aktörer som var och en har eget ansvar, kulturer och ideal, eftersom det inte finns förutsättningar för att tillämpa samma typ av ”top-down”- präglad ledning som i den hierarkiska monokulturella organisationen. En pluralistisk samhällelig kontext karaktäriseras istället av att olika organisationer verkar sida vid sida, men autonomt, och inkluderar flera olika organisationskulturer, intressen och målinriktningar. För att åstadkomma ledning i ett sådant mångfacetterat sammanhang behövs en princip för balansering av olika mål och situationstolkningar, dvs. man bör åstadkomma en funktionell samordning mellan aktörerna och en övergripande gemensam inriktning för helheten av aktörerna. Fredholm och Uhr menar att ledningsproblemet för att få en önskvärd ordning på denna helhet av många av varandra mer eller mindre oberoende aktörer består av att åstadkomma en lämplig balansering av de olika aktörernas situationstolkningar, uppgifter, intressen och mål. De anser att det bör finnas någon uttalad värdegrund, dvs. någon form av gemensamma mål, för hur samordningen bör falla ut för helheten. Fredholm och Uhr lyfter fram vikten av att systematisera det sammanhang som ledning utövas inom och gör följande indelning: inriktning och samordning av uppgift, inriktning och samordning av insats, inriktning och samordning av system och inriktning och samordning av system av system. Dessa fyra olika systemomfattningar motsvarar att man i den så kallade hotskalan rör sig från hantering av alldagliga, vanliga och frekventa händelser till och med nationella kriser. Synen på funktionen ledning behöver utvecklas och även omfatta situationer
11 när den hierarkiska monokulturella organisationen blir delaktör i ett skeende i den pluralistiska samhälleliga kontexten. En förmåga hos ledare innebär således både att förstå och hantera ledningsproblematik i egen, oftast hierarkisk monokulturell, organisation, där en mer eller mindre strikt kommandostruktur är tillämplig och i den pluralistiska samhälleliga kontexten, utifrån principen om värdegrundsbaserad balansering av olika mål och situationstolkningar (Fredholm och Uhr 2011). Genusperspektiv på ledning och ledarskap Forskningen om organisation och ledarskap kan sägas ha varit ”könsblind” fram till mitten av 1970-talet, då det väcktes ett intresse för kvinnors situation i organisationer och avsaknad av kvinnor på ledningspositioner. Mycket av den forskning som bedrevs under 70- och 80-talen, var fokuserad på det fåtal kvinnor som var chefer, som individer, utan någon egentlig koppling till teorier om genus. Den typen av forskning kan egentligen inte karaktäriseras som kritisk forskning eftersom den bedrevs utifrån könsneutrala, traditionella, synsätt på ledningsteori. Resultaten från den här typen av studier kan grovt sammanfattas med att förklaringen till varför kvinnor saknas på ledande befattningar står att finna hos kvinnorna själva. Deras personliga egenskaper och hemsituation ses som förklaringen, och inte förhållanden och villkor som har med organisationerna att göra. Kvinnor som är intresserade av en chefskarriär måste kompensera de brister deras uppfostran inneburit, och så att säga ta sig in på mäns villkor. Män som norm för föreställningar om ledarskap och villkor för utövning av ledarskap togs för givet och ifrågasattes inte. Att kvinnor som ledare blev jämförda och bedömda utifrån en norm för ledarskap som utgjordes av män och mansdominerade sammanhang problematiserades inte (SOU 1994:3, Wahl m.fl. 2011). Vad gäller hinder för kvinnor att nå chefspositioner och kvinnors karriärprioriteringar har ett flertal studier publicerats (Wahl m.fl. 2011). I en studie av Anna Wahl (1992) visades att tvärtemot
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61:
61 Myndigheten för samhällsskydd
show all

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?