Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

22 jämfört med orkaner som fick ett mansnamn. Eftersom orkaner namnges efter ett slumpmässigt system har det högre antalet döda i ”kvinnliga” orkaner inte kunnat förklaras av att orkaner med kvinnonamn regelmässigt skulle vara kraftigare än orkaner med mansnamn. Forskarnas antagande är att omedvetna föreställningar om vad som är kvinnligt och vad som är manligt påverkar människors uppfattningar om orkaners svårighetsgrad och i sin tur deras benägenhet att vidta säkerhetsåtgärder och söka skydd i orkandrabbade områden. För att testa den hypotesen gjorde forskarna en serie experiment med försökspersoner som fick skatta orkaners svårighetsgrad och hur de själva skulle agera om de bodde i ett orkandrabbat område. Hälften fick informationen tillsammans med ett kvinnonamn, hälften tillsammans med ett mansnamn på orkanen. Orkanerna med kvinnonamn klassades genomgående som mindre farliga än orkanerna med mansnamn. Dessutom var de som hade tilldelats ett kvinnonamn på den tilltänkta orkanen betydligt mindre benägna att söka skydd än de som hade fått ett mansnamn på den. Resultaten i studien pekar på vikten av medvetenhet hos ledning som beslutsfattare och kommunikatörer om betydelser av kön, värdering av kön och hur detta påverkar människors beteenden, och vikten av denna medvetenhet vid namngivning av och information om t.ex. orkaner eller stormar. Skillnader i riskuppfattningar Studier av människors riskuppfattningar och riskbeteenden visar att olika faktorer t ex ålder, utbildning, bostadsort och politisk ideologi spelar roll (Dekker, et al. 1997, Dietz et al. 1998, Rhodes & Pirik, 2011), men också att riskuppfattningar varierar mellan män och kvinnor samt bland människor med olika etniciteter (Finucane, Slovic, et al, 2000; Flynn et al, 1994). Vita mäns relativt låg uppfattning om risker brukar beskrivas med hjälp av begreppet ”The white male effect” (WME) (Cabrera och Leckie 2009, Enander och Johansson 2002, Finucane, et al., 2000, Flynn et al. 1994, Johnson 2004; McCright och Riley, 2013; Renn, 2000; Satterfield, et al.,
23 2004; Weber och Hsee 1998). Kortfattat beskrivs WME som en effekt av att män har en privilegierad ställning i samhället, med socioekonomiska maktresurser och känslor av kontroll. Sociologen Anna Olofsson vid Risk and Crisis Research Centre på Mittuniversitetet har tillsammans med kollegor studerat människors riskuppfattningar. Olofsson visar att det inte finns några stora skillnader mellan kvinnors och mäns riskupfattning i en svensk kontext. I artikeln The white (male) effect and risk perception: can equality make a difference? (2011) visas hur den så kallade ”white male effect” som förklarar mäns relativt låga riskuppfattning i andra länder är mindre tydlig i Sverige på grund av jämställdhetsdiskurser. Kvinnors och mäns lika möjligheter och rättigheter påverkar alltså riskuppfattningar och bör beaktas i riskhantering och riskkommunikation enligt Olofsson. Vidare visar Olofssons studier att fördomar och stereotyper också påverkar synen på vem som är sårbar och resilient vid kriser och katastrofer (Brown & Olofsson 2014, Olofsson & Öhman 2015). Av lagar och förordningar inom fältet framkommer att ett helhetsperspektiv (dvs samverkan mellan olika aktörer) ska prägla risk- och sårbarhetsanalyser (t ex Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, Förordning (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap, nämnda SOU 2004:134 Krishantering och civilt försvar i kommuner och landsting samt Regeringens proposition 2005/06:133 Samverkan vid kris – för ett säkrare samhälle). MSB ansvarar för en mycket stor del av samhällets säkerhets- och krisberedskapsarbete. MSB är bland annat ålagda att göra risk- och sårbarhetsanalyser för att öka samhällets förmåga att hantera och förebygga kriser. Vi har tittat på några av myndighetens rapporter/dokument (Vägledning för Risk- och sårbarhetsanalyser (2011), Uppföljning av föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser (2012), Risker och förmågor 2013: Redovisning av regeringsuppdrag om nationell risk- och förmågebedömning) som berör detta arbete
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?