Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
21<br />
gjorde att kvinnor primärt knöts till hemmet <strong>och</strong> traditionella<br />
hushållssysslor. Männ<strong>en</strong> lämnade däremot de tillfälliga bostäderna<br />
för att hjälpa till med räddningsarbetet. Organiserandet av<br />
krisarbetet förstärkte därmed traditionella g<strong>en</strong>usroller. Flera forskare<br />
har alltså uppmärksammat hur kvinnors erfar<strong>en</strong>heter i samband med<br />
<strong>kriser</strong> <strong>och</strong> katastrofer kommer att förknippas med d<strong>en</strong> privata sfär<strong>en</strong>.<br />
Mäns erfar<strong>en</strong>heter av katastrofer beskrivs snarare i relation till själva<br />
hanterandet av <strong>–</strong> <strong>och</strong> beslutsfattandet i <strong>–</strong> krissituationer. G<strong>en</strong>om att<br />
inte förstå <strong>och</strong> bortse från kvinnors bidrag, behov, prioriteringar kan<br />
räddningsinsatser <strong>och</strong> återhämningsprocesser efter katastrofer<br />
hindras.<br />
Det finns äv<strong>en</strong> könsskillnader när det gäller beredskap <strong>och</strong> insatser<br />
<strong>vid</strong> katastrofer. En av de mest framträdande är att kvinnor har <strong>en</strong><br />
större prefer<strong>en</strong>s än män för <strong>en</strong> evakuering (Bolin et al 1998;.<br />
Fothergill 1998; Mozumder et al, 2008). D<strong>en</strong>na skillnad<br />
framkommer mestadels från studier som gjorts i utvecklade<br />
industriländer av översvämningar, jordbävningar <strong>och</strong> skogsbränder<br />
(t.ex. Mozumder, 2008). Studierna visar att kvinnor är betydligt mer<br />
b<strong>en</strong>ägna till beredskap för <strong>en</strong> evakuering medan män är mer b<strong>en</strong>ägna<br />
att vilja vara kvar i ett farligt område (Bolin et al, 1998, Mozumder et<br />
al 2008). Sammanfattningsvis anser Tyler & Fairbrother (2013) att<br />
<strong>forskningsöversikt</strong><strong>en</strong> om g<strong>en</strong>us <strong>och</strong> katastrofer visar vikt<strong>en</strong> av att<br />
förstå kopplingar mellan militärisering, maskulinitet <strong>och</strong> olycks- <strong>och</strong><br />
krishantering. Vissa konstruktioner av maskulinitet <strong>på</strong>verkar vanliga<br />
uppfattningar om lämpliga bete<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>och</strong> handlingar för kvinnor <strong>och</strong><br />
män under insatser av bränder <strong>och</strong> katastrofer.<br />
En nylig<strong>en</strong> publicerad studie visar konsekv<strong>en</strong>ser som följer av<br />
omedvet<strong>en</strong>het om kön <strong>och</strong> namngivning <strong>och</strong> kommunikation <strong>vid</strong><br />
orkaner i USA. Omedvetna föreställningar om kön har visats<br />
innebära att orkaner med kvinnonamn är dödligare än orkaner med<br />
mansnamn (Jung et al 2014). I studi<strong>en</strong> av Jung et al analyserades<br />
uppgifter om antalet dödsoffer i mer än 90 orkaner som svepte in<br />
över USA under år<strong>en</strong> 1950-2012. Analys<strong>en</strong> visade att orkaner som<br />
tilldelades ett kvinnonamn skördade nästan tre gånger fler dödsoffer
Change language