Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

16 beredskap. Könsblindheten, dvs. okunskap och omedvetenhet om betydelser av genus, vid olyckor och kriser kan få stora konsekvenser eftersom information, kommunikation och beslutsfattande har betydelser för människors handlingsmönster i samhället. Könsblindhet i studier av organisationer och ledning påtalades av Joan Acker och Donald van Houten redan år 1974 utifrån att de gjorde en omläsning av några klassiska verk. Till exempel synliggjordes att könssegregering och selektiv rekrytering av kvinnor respektive män till vissa arbetsuppgifter samspelade med skapandet av en maktfördelning mellan könen och där gruppen män överordnades gruppen kvinnor. Det skapades också föreställningar om kvinnors respektive mäns kompetens utifrån föreställningar om kön, vilket bidrog till att skapa maktordningar. T.ex. fanns dominerande föreställningar om att kvinnor inte förstod sig på teknik till skillnad mot män, varför män och kvinnor rekryterades till olika uppgifter som innebar att män dominerade på positioner som kontrollerade användning av maskiner och teknik, som huvudsakligen bestod av kvinnor. Acker och Van Houten var bland de första att hävda att könsskillnader mobiliseras av organisationsstrukturer, dvs. att organisationsstrukturer bidrar till att skapa mäns maktpositioner och överordning i organisationer och samhället i stort. Konsekvenser som följer av könsblindhet i studier och begrepp är att kön framstår som osynligt och betydelselöst och följaktligen inget som behöver problematiseras. Män som könsvarelser, ledning som manligt könsmärkt och ledning av manligt könsmärkta verksamheter blir osynliggjorda fenomen och istället framställs en könsneutral bild. Framställande av organisation och ledning som könsneutrala fenomen kan spela en ideologisk roll i att såväl dölja betydelser av kön som att skapa en bild av arbetaren eller chefen som manligt könsmärkt i antaganden om hur organisationen ska se ut (Acker 2000). Ett av könsordningens återkommande uttryck handlar om att män tillskrivs det allmängiltiga, neutrala och högre värderade, medan kvinnor tillskrivs det avvikande och lägre värderade (de Beauvoir 1949, Hirdman 1988). I organisationer
17 innebär ofta arbetsdelningen mellan könen en könssymbolik kopplade till vanliga dikotomier mellan könen i det västerländska tänkandet, där män och manlighet förknippas med att vara aktiv, stark och självständig och kvinnor och kvinnlighet med att vara passiv, svag och osjälvständig (Hirdman 1988, Westberg- Wohlgemuth 1996). Positioner och arbetsuppgifter i organisationer är ofta könsmärkta, dvs. impregnerade med föreställningar om manlighet och kvinnlighet som ofta uppfattas som naturliga och självklara. Könsmärkning handlar på så sätt om att bekräfta segregering utifrån kön. Könsmärkning förmedlar även status där arbetsuppgifter eller positioner med en manlig könsmärkning ofta värderas högre än de med en kvinnlig. Könsmärkning skapas således både utifrån könsfördelningar och maktrelationer mellan könen (Wahl m.fl. 2011). Men den manliga könsmärkningen osynliggörs genom könsblindheten. Istället upprätthålls en bild av könsneutralitet, t.ex. att ledning och samverkan inte har något med kön att göra. Även frånvaron av kvinnor osynliggörs genom könsblindheten. Vi har dock funnit ett antal internationella och svenska studier som på olika sätt, inom olika områden, diskuterar genus inom olycks- och krishantering. Dessa presenteras nedan inom dessa tematiker: genus och katastrofer, skillnader i riskuppfattningar, genusmedveten riskhantering och analys, genus i risk- och krishantering och integrering av jämställdhet i ledningssystem. Genus och katastrofer I en artikel av Tyler & Fairbrother (2013) görs en översikt av internationell forskning om genus och katastrofer. Författarna anser att antologin The Gendered Terrain of Disaster: Through Women's Eyes (Enarson & Morrow 1998) är en av de första som synliggör betydelser av kön. De skriver att det mest uppenbara sätt som genus har blivit belyst är genom de starkt mansdominerade formella räddningsinsatsorganisationerna. För samtidigt som kvinnors
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?