Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

30 uppfattningar och förhållningssätt hos nyckelpersoner inom kommuners krishanteringssystem och deras samverkan med andra aktörer. Tyngdpunkten ligger på funktioner såsom information, kriskommunikation och samverkan i funktioner som ledning, samordning, information/kommunikation och rapportering. I en delstudie görs observationer av en krisberedskapsövning i en kommun. Den genusmärkta kommunala verksamheten iscensattes, skapades och reproducerades under själva övningen, fick konsekvenser för konstruktioner av kön och innebar att viktig information gick förlorad. När övningen påbörjades och organisationen skapades så visades att de manliga tekniska verksamheternas närhet respektive de kvinnliga omsorgs-och utbildningsverksamheternas distans till kommunledningen i övningen av en händelse kom att innebära att de kvinnodominerade förvaltningarna inte fick tillgång till lika tekniskt avancerad utrustning som de mansdominerade. De fick också en vikvägg istället för en riktig vägg, de saknade egna uttag för data och el. Vidare fanns en enhet för kommunikation där kvinnor skulle serva män med informationsbitar som skulle analyseras av männen. Likartat mönster fanns i givande av informationen till allmänheten där män kontrollerade informationsflödet som sedan skulle hanteras av ett antal kvinnor utan större egenkontroll. Det kunde observeras hur den manlige kommunchefen raskt avgör vilka förvaltningschefer som är viktiga och vilken status de därmed erhåller. En del kvinnor blir knappt lyssnade på trots att de upprätthåller en viktig position. Några förväntas erhålla en sekreterare under övningen och även denna arbetsdelning blir starkt könad. Kvinnorna ordnar kaffe, block, pennor m.m. Under övningen observeras hur kvinnor ofta servar män. I själva umgänget mellan människor kunde vid ett antal tillfällen de klassiska härskarteknikerna uppfattas, ofta använda mot kvinnor som var antingen underordnade i hierarkin, eller något sånär jämbördiga. Det får till följd att kvinnor inte blir lyssnade på, på samma sätt som män, och att viktig information går förlorad. Kvinnliga politiker blir avbrutna, en kvinnlig chef får sitta på golvet, män tog konsekvent ordet och männen från VA och Fastighet pratar i
31 mun på Skolan, en kvinna. Dessutom uppstod oreda då det traditionella könsmönstret bryts. Ett exempel är att ordinarie kommunchef (man) inte släppte kommandot till tf kommunchef (kvinna) och gick hem vid skiftbytet. Ett annat exempel utgjordes av att den kvinnliga kommunikationschefen inte erhöll förtroendet att hålla i en presskonferens. De s.k. homosociala mönstren framkom tydligt, att män valde män, liksom i att män speglade sig i varandra samt upprepade, understödde och förstärkte varandras analyser. I intervjuer med nyckelpersoner inom den kommunala krishanteringsorganisationen framkommer en vilja att inte göra en för stor sak av andelen män och kvinnor i krisledningsgrupperna. Frågor kring kön framstår som aktuella och närvarande för flera av personerna. Man funderar kring mäns och kvinnors eventuellt olika erfarenheter och egenskaper som har betydelse för arbetet i förvaltningsledning och krishanteringsarbetet. Det är till viss del en essentialistisk förståelse av kön som framträder då frågor kring män och kvinnor ofta bemöts med resonemang kring mäns och kvinnors inneboende olikheter. Kön som en maktrelation, där olikheter förstås som konsekvenser av olika villkor får mindre utrymme. Ibland framstår resonemangen kring kön som motsägelsefulla. Å ena sidan talas det om vikten av en blandning av män och kvinnor samtidigt som det å andra sidans betonas att kön inte har någon betydelse (Lewander, Dahlgren & Lundsten 2010:4). Sammanfattningsvis visar forskarna i projektet att krishantering är en verksamhet som till stor del utmärks av icke-civila kulturer inom militär och räddningstjänst, att kommunala styrdokument är könsblinda och att föreställningar om kön villkorar krisberedskapsövningar samt att en essentialistisk förståelse av kön framträder. Integrering av jämställdhet i ledningssystem I antologin Women, Gender and Disaster (Enarson & Chakrabarti 2009) utvecklar Chakrabarti & Walia (2009) ett Toolkit, en verktygslåda, som en guide till chefer för att skapa ett inkluderande, jämställt och effektivt krisledningssystem (emergency management
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29: 29 genusordningar återskapas, då
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?