Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

50 Huvuddelen av forskning om genus med koppling till ledning vid olyckor och kriser har gjorts genom studier av katastrofarbete. Forskningen har synliggjort hur katastrofer får olika konsekvenser för kvinnor och män mot bakgrund av olika levnadsvillkor och ojämställdhet och att organiseringen av själva krishanteringsbetet förstärker och reproducerar könsordningar. Brist på förståelse för de olika effekterna som katastrofer har för könen kan innebära att chefer och ledning inte bara riskerar att missa både uppenbara och mer subtila behov och prioriteringar. Det kan även innebära att effektiviteten av katastrofinsatser minskar. Vi kan också konstatera att skillnader i riskuppfattningar har påvisats i tidigare forskning, bland annat utifrån kön, men också att stereotyper påverkar synen på vem som är sårbar och resilient vid kriser. Utifrån resonemang om att själva formuleringen och analysen av risken skapar risken, och därmed också hanteringen av risken, har problem med avsaknad av erfarenheter och riskuppfattningar från grupper som inte tillhör samhällsnormen synliggjorts. Forskningen implicerar att ett genusperspektiv behöver införas och implementeras i analyser och riskhantering. Genusmedveten riskhantering och analys har utvecklats i modeller för jämställdhetsintegrering vid katastrofer. Däremot saknas motsvarande genusmedveten riskhantering i en svensk kontext. Forskning visar att kvinnor har sämre möjligheter än män att påverka riskbeslut eftersom män dominerar som beslutsfattare inom riskområdet. Det finns därmed behov av forskning som utmanar och problematiserar homosociala mönster och ledningspraktiker. Det finns också behov av forskning om genus, ledning och samverkan vid olyckor och kriser när det gäller dels byråkratiska organisationers anpassning vid akuta händelser och dels hantering av de temporära organisationsformer som skapas i dessa sammanhang. Översikten visar att genusordningar och föreställningar om kön påverkar samverkan mellan olika aktörer inom krishanteringsområdet. Särskilt visar forskning om svensk räddningstjänst att maskuliniteter villkorar ledningspraktiker och beslutsprocesser som sannolikt
51 påverkar samverkan med andra aktörer. Samverkan och tillfällig organisering får inte bara konsekvenser på olycksplatser utan villkorar också det skyddsvärda och de mänskliga fri- och rättigheterna En fråga vi ställer oss blir därför – hur villkorar genusordningar aktörskap och ledning i de vidare nätverk som organiserar risk och säkerhetsarbetet i en svensk kontext? I översikten har vi konstaterat att ett fåtal studier uppmärksammar vikten av att ledningen har kunskap om betydelser av genus för att hantera olyckor och kriser. Merparten av forskningen inom området är alltså könsblind och reproducerar föreställningar och praktiker om ledning och ledningsideal på problematiska sätt. Det är i huvudsak män som fattar riskbeslut och leder verksamheter och processer inom krishanteringsområdet, både i en nationell och internationell kontext. I Sverige tillämpas jämställdhetsintegrering som modell för att garantera ett jämställdhetsperspektiv i beslutsfattande av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet. Forskning om riskhantering med genusperspektiv behöver prioriteras för att kunna uppfylla de nationella målen om jämlikhet mellan kvinnor och män och därmed tillgodose att kvinnors och mäns erfarenheter av risker och kriser får samma utrymme inom – och kan påverka – riskhanteringsarbetet. I regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap -Stärkt samverkan för ökad säkerhet (Skr. 2009/10:124) anges att målet med samhällets krisberedskap handlar om att trygga hälsan och den personliga säkerheten för barn, kvinnor och män. Enligt förordningen (2006:942) ska statliga myndigheter genomföra analyser av de risker som finnas inom ansvarsområden för att kunna säkerställa vilka åtgärder som krävs i krissammanhang. Ett genusperspektiv på ledning och samverkan i krisberedskap är således relevant för att utveckla och förnya formerna för hantering av hot och risker. Kunskap om samverkan och ledningspraktik i olycksoch krishanteringsarbete ur ett genusperspektiv är alltså en viktig angelägenhet. I forskningsantologin Organisering kring hot och risk (2007) diskuteras ledning och samverkan inom krishanteringsområdet
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49: 49 where they can express themselve
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?