Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

18 handlingar visats utgöra viktiga bidrag vid katastrofinsatser, t.ex. genom avgörande insatser för lindring och återhämtning efter katastrofer, har kvinnor i stort sett uteslutits från de formella räddningstjänstorganisationerna (Ariyabandu, 2009; Fothergill, 1998; Mishra, 2009; Robertson, 1998). Men på flera sätt har det visats att genus har betydelser vid katastrofer. I en litteraturöversikt av ca 100 artiklar inom spansk- och engelskspråkig litteratur om katastrofarbete dras slutsatsen att den teoretiska förståelsen av genus står i direkt relation till hur arbetet med katastrofhjälp planeras och genomförs i samband med katastrofer (Enarson & Meyreles 2004). I antologin Women, Gender and Disaster (Enarson & Chakrabarti 2009) presenteras en omfattande översikt, totalt 24 kapitel, som behandlar betydelser av kön i katastrofsituationer. I boken, som består av fyra delar, presenteras först grundläggande analyser av kön och förebyggande av katastrofer, för de som inte känner till området sedan tidigare. I bokens andra del problematiseras specifika utmaningar och hur dessa har hanterats. I den tredje delen fokuseras på konkreta initiativ som har tagits av olika kvinnogrupper för att minska riskerna vid katastrofer. I antologins sista del undersöks och problematiseras integrering av jämställdhet vid katastrofer och riskhantering. Där presenteras modeller för att åstadkomma jämställdhet i katastrofförebyggande arbete. Vi återkommer till en presentation av en guide, eller ”verktygslåda”, från den översikten längre fram. Studier om kön och katastrofer visar att katastrofer får olika konsekvenser för kvinnor och män. Enarson & Morrow (1998) har synliggjort nio dimensioner där genus spelar roll och har betydelser, nämligen: 1) exponering för risk, 2) uppfattning av risk, 3) beredskap, 4) varningskommunikation och insats, 5) fysiska effekter, 6) psykiska effekter, 7) räddningsinsatser, 8) återhämtning, och 9) återuppbyggnad. I forskning om kön och katastrofer framkommer att kvinnor på olika sätt är mer sårbara för effekterna av katastrofer än män. Detta ska dock inte tolkas som ett resultat av vissa biologiska skillnader mellan män och kvinnor, utan ska förstås utifrån sociala faktorer såsom
19 bristande jämställdhet. Marginaliserade grupper drabbas hårdare av konsekvenser från katastrofer och kvinnor missgynnas ofta på grund av deras sociala och ekonomiska ställning i samhället. Olika sociala begränsningar påverkar kvinnornas möjligheter att kunna hantera katastrofer. Det har t.ex. visats att kvinnor i mindre utsträckning än män har fått lära sig att simma. De bär ofta kläder som fungerar olämpligt och hindrande pga. könsmärkta förväntningar på kläder (Enarson och Chakrabarti 2009, Enarson och Morrow, 1998). Det är därför inte förvånande att kvinnor är överrepresenterade i dödsfall som följer av drunkning under översvämningar och tsunamier (Ariyabandu, 2009). I vissa fall, oavsett vilken typ av naturkatastrof, hindras kvinnor i sina försök att fly för att de har begränsade möjligheter att kunna röra sig utomhus eller i offentliga miljöer (Ariyabandu 2009, Chakrabarti och Walia 2009). Kvinnor har även ofta omsorgsansvar för barn, äldre och sjuka, vilket har förklarats som hinder för kvinnors möjligheter att undkomma överhängande fara (Enarson och Morrow 1998). Dessutom, i vissa internationella sammanhang, är kvinnor läskunniga i mindre utsträckning än män, vilket kan innebära att de inte kan läsa och förstå beredskapsinformation (Enarson och Morrow 1998). Även om faktorer, såsom läs- och skrivkunnighet och begränsade möjligheter att röra sig i offentliga miljöer, inte tenderar att påverka kvinnor i industrialiserade länder, finns fortfarande stora könsskillnader som hänför sig till sociala och ekonomiska ojämlikheter. I Japan är t.ex. ensamstående mödrar betydligt överrepresenterade i skador och dödsfall till följd av jordbävningar (Masai, 2009). Det finns flera bidragande förklaringar till varför det är så. Först av allt, ensamstående föräldrar är i allmänhet mer sårbara vid katastrofer då det ofta innebär att det bara är en vuxen i hushållet. För det andra finns det betydligt fler ensamstående mödrar än ensamstående fäder med omsorgsansvar, vilket gör att risken för kvinnor ökar. Och för det tredje tenderar ensamstående mödrar att ha en lägre genomsnittlig inkomst. Och när det gäller Japan, liksom många andra platser, är ensamstående mödrar också socialt stigmatiserade. De tenderar därför att leva i sämre bostäder, i fattigare delar av
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?