Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

28 vi redan har nämnt, visade det sig exempelvis vara svårt för räddningstjänsten att delta i samverkan då organisationen dominerades av reaktiva problembeskrivningar och handlingsorientering. Samverkan misstänkliggjordes internt i räddningstjänsten då det utmanade det traditionella ledarstilar samtidigt som den reaktiva inriktningen stämplade räddningstjänsten som en ”främmande fågel” som försvårade samverkan kring sociala problematiker och begränsade räddningstjänstens möjligheter att delta i exempelvis Brottsförebyggande råd (Bartley och Ericson 2013). Forskning med genusperspektiv på risk och säkerhetsområdet har främst ägnats åt räddningstjänsten. Denna visar just att maskulinitet villkorar förhandlingar om vad som ryms inom räddningstjänstens ansvarsområde och kärnverksamhet (Ericson 2009, Mellström 2010, Olofsson 2011, Baigent 2001, Thurnell-Read & Parker 2008). Särskilt synliggörs hur allianser mellan män villkorar ledning och ledarskap (Ericson 2011, Olofsson 2012, Häyrén Weinestål, Bondestam & Berg 2011). Ledning inom räddningstjänsten visar sig inte bara vara en fråga om formell organisation utan om informella nätverk och yrkeskultur. Mathias Ericson (2011) visar i sin avhandling Nära inpå – maskulinitet, intimitet och gemenskap i brandmäns arbetslag hur brandmannayrkets starka koppling till föreställningar om manlighet får konsekvenser för huruvida ledningsbeslut verkställs. Brandmäns arbetslag har konstaterats vara starka sammanslutningar mellan män, som i praktiken fungerar som självstyrande grupper med stora påverkansmöjligheter när det gäller oönskade reformer eller ledningsbeslut (Baigent 2001). I en norsk studie påvisades hur den mansdominerade lokala kulturen har betydelse för motstånd mot ledning och förändring i verksamheterna, då den var ett hinder för att integrera IT-verktyg för att kunna hantera risk effektivare (Gundhus 2005). Med räddningstjänsten som exempel pekar forskning på att organisering av arbetet med risk och säkerhet utifrån Lagen om skydd mot olyckor (LSO) är en sfär där dominerande
29 genusordningar återskapas, då inte minst institutionaliserad maskulinitet. I studier av både privata och offentliga organisationer, såsom kommuner, har det visats att aktörers tanke- och handlingsmönster skiljer sig i kvinnodominerade och mansdominerade verksamheter (Worts et al 2007, Waldenström 2007, Waldenström och Härenstam 2008, Forsberg Kankkunen 2009). Handlingsmönster som är förknippade med kvinnor respektive män tycks överföras till kvinnodominerade respektive mansdominerade verksamheter. Mäns och kvinnors beteenden har visats följa genusmärkta verksamheter. I en studie av Tina Forsberg Kankkunen (2009) visas att enhetschefers ledningsarbete inte är relaterat till individernas kön men däremot till genusmärkta verksamheter. I en jämförelse mellan enhetschefer, i kommunal mansdominerad teknisk verksamhet, bl.a. räddningstjänst och kvinnodominerad omsorgs- och utbildningsverksamhet, visades att cheferna hade olika förutsättningar att samspela och kommunicera med den strategiska och operativa nivån. Bilden som framträder visar att det finns tydliga skillnader i den kommunala organisationen. Inte bara arbetsdelningen är tydlig. Omsorgs- och utbildningsverksamheter respektive tekniska verksamheter är organiserade efter vad som förknippas med kvinnlighet respektive manlighet. Såväl aktiviteter som organisatoriska förutsättningar för samspelet mellan olika nivåer är genusmärkta. Exempelvis förväntas enhetschefer i tekniska verksamheter aktivt påverka beslutsprocessen, medan enhetscheferna i omsorgs-och utbildningsverksamhet förväntas att själva ta ansvar för uppgiften utan att närmare ifrågasätta beslut. I tekniska verksamheter är det t ex vanligt att enhetschefer ifrågasätter beslut och att politiker kontaktar enhetschefer för att diskutera arbetet (Forsberg Kankkunen 2009). Exempel på hur könsmärkning av verksamheter och konstruktioner av kön sker och vilka konsekvenser det får visas av Lewander, Dahlgren & Lundsten (2010:4) i forskningsprojektet Konstruktioner av kön i krishanteringssystem som på lokal nivå undersökte
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?