Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
13<br />
betydelser. Innebörd<strong>en</strong> i <strong>samverkan</strong> anses äv<strong>en</strong> vara svårfångad. Ett<br />
problem m<strong>en</strong>ar Uhr är att det visat sig vara praktiskt svårt att få <strong>en</strong><br />
stor mängd aktörer från olika segm<strong>en</strong>t av samhället att <strong>en</strong>as kring <strong>en</strong><br />
exakt innebörd. I MSB:s publikation Gem<strong>en</strong>samma grunder för<br />
<strong>samverkan</strong> <strong>och</strong> <strong>ledning</strong> <strong>vid</strong> samhällsstörningar (MSB 2014) syftar<br />
till att vägleda olika aktörer (off<strong>en</strong>tliga, privata <strong>och</strong>/eller ideella<br />
organisationer) för att underlätta aktörsgem<strong>en</strong>sam inriktning <strong>och</strong><br />
samordning, det vill säga nå någon slags <strong>en</strong>ighet. Ett antal<br />
”tankemodeller” <strong>och</strong> arbetssätt föreslås för att främja ett strukturerat<br />
<strong>och</strong> likartat sätt att agera. Det handlar till exempel om att definiera<br />
c<strong>en</strong>trala begrepp såsom inriktning, samordning, <strong>ledning</strong> <strong>och</strong><br />
<strong>samverkan</strong>. Kunskap om d<strong>en</strong> sv<strong>en</strong>ska modell<strong>en</strong> för att hantera<br />
samhällsstörningar, helhetssyn <strong>och</strong> perspektivförståelse m.m. antas<br />
också vara viktiga för att skapa samordning <strong>och</strong> effektivare utnyttja<br />
samhällets resurser. Det betonas dock att MSB <strong>en</strong>dast har <strong>en</strong><br />
stödjande roll <strong>och</strong> att varje aktör själv ansvarar för att implem<strong>en</strong>tera<br />
de gem<strong>en</strong>samma grunderna.<br />
Svårigheter med att samverka i praktik<strong>en</strong> beskrivs av Kristina Bartley<br />
<strong>och</strong> Mathias Ericson (2013) i rapport<strong>en</strong> ”Ett plus ett kan bli tre”. De<br />
studerar villkor för tvärsektoriell <strong>samverkan</strong> kring sociala risker <strong>på</strong><br />
kommunal nivå i ett projekt initierat av Södra Älvsborgs<br />
Räddningstjänstförbund. Syftet med studi<strong>en</strong> var att titta <strong>på</strong> hur<br />
praktiker inom olika verksamheter beskrev ”problem” med fokus <strong>på</strong><br />
skadegörelse <strong>och</strong> anlagda bränder samt vilka metoder som fanns för<br />
att förebygga, hantera <strong>och</strong> förhindra dessa. Bartley <strong>och</strong> Ericson<br />
konstaterar att <strong>samverkan</strong> saknas <strong>och</strong> försvåras av att<br />
<strong>samverkan</strong>sparterna har olika perspektiv <strong>och</strong> uppdrag. Hindr<strong>en</strong><br />
beskrivs främst vara av strukturell <strong>och</strong> kulturell art där olika<br />
problembilder resulterade i att parterna inte kunde <strong>en</strong>as kring mål<br />
eller organisering i frågan. Kulturella hinder var bland annat<br />
stereotypa föreställningar om kön <strong>och</strong> klass. Vidare fungerade<br />
metoder <strong>och</strong> rutiner, både inom <strong>och</strong> mellan olika sektorer <strong>och</strong> parter,<br />
hindrande. Formella metoder, såsom formaliserade nätverk,<br />
planering <strong>och</strong> formell kommunikation ställdes mot mer informella