Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

8 till stor del vara outforskad. Den andra inriktningen av ledningsfrågor som lyfts fram av Danielsson m.fl. handlar om staber och andra tillfälligt sammansatta organisationsformer. Exempel på frågor som väckts vid ledarskapsstudier av civil krishantering är t.ex. samverkan inom staber, samverkan mellan stab och fält, organisationer som inte har någon vardagsberedskap för stora händelser versus organisationer som har det, rollbyten under en långt utdragen krishantering med mera (Huang, 2008, Sjöberg m.fl. 2011). En slutsats är att det finns behov av forskning om ledning och samverkan vid olyckor och kriser när det gäller dels byråkratiska organisationers anpassning vid akuta händelser och dels hantering av de temporära organisationsformer som skapas i dessa sammanhang (Danielsson m.fl. 2011). Betydelser av genus i ledning och samverkan vid olyckor och kriser nämns inte alls i forskningsöversikten och inte heller lyfts problem med bristen på sådan forskning eller behov av densamma fram. Ledning När det gäller ledning görs ofta distinktioner mellan begreppen ledning, ledarskap och chefskap. Ledarskap är ett brett område och följaktligen finns det inom forskningsområdet en mängd definitioner. Det finns dock vissa drag som förenar de flesta definitioner, nämligen ett antagande om att det rör sig om en process och ett relationellt fenomen. När ledarskap förstås som en process synliggörs att en avsiktlig påverkan utövas av en individ på andra människor för att leda, strukturera och underlätta aktiviteter och relationer inom en organisation. Ledarskap betecknar vanligen relationen mellan ledare och medarbetare. När ledarskap ses som en social process kan fler inom ett givet sammanhang vara ledare vilket innebär att det på förhand inte behöver vara någon skillnad mellan ledare och ledda (Bryman, 1996, Yukl, 1998, Parry & Bryman 2006). Ofta ingår ord som inflytande, grupp, mål och relation i definitioner av ledarskap utifrån en förståelse av en ledare som utövar inflytande över en grupp för att nå ett visst mål och som baseras på en relation mellan ledare och ledda (Bryman 1996). Bryman framhåller dock att dessa definitioner mest relaterar till den forskning som bedrivits fram till
9 mitten av 1980-talet. Under senare tid tenderar definitioner av ledarskap att beskriva ledaren som ”Manager of meaning”, dvs. denne tillmäts betydelse som meningsskapare för organisationen och dess medlemmar. Detta innebär en betoning av det symboliska ledarskapets betydelse och ledarens funktion att åstadkomma social konsensus. En annan fråga rör förhållandet mellan begreppen ledarskap och chefskap. I forskningen görs ofta en distinktion mellan begreppen ledare och chef då ledarskap har visats inte enbart utövas av dem som har titeln chef. Med ”chef” avses vanligen en formell position medan en ”ledare” definieras som någon som ”får folk med sig” utifrån att det bygger på ett förtroende och acceptans som ger makt, och inflytande (Rohlin, Skärvad & Nilsson, 1994). Ledning är emellertid mer än ledarskap och chefskap genom att det har en vidare innebörd och innefattar ledarens samtliga uppgifter, som t.ex. administrativa, ekonomiska och representativa uppgifter (Söderström 1998). Enligt Bruzelius och Skärvad (2012) innefattar ledning och ledningsarbete aktiviteter som är knutna till ledningsrollen och ledningsansvaret, dvs. att både leda verksamheter och att leda människor. Att leda verksamheter innefattar att utforma och arbeta med affärsidé, mål, strategi, organisation och styrning på ett sådant sätt att verksamheten skapar värde för dess olika intressenter. Med intressenter avses de individer, grupper, organisationer som i något avseende har en utbytesrelation med organisationen och som innebär att organisationen och intressenterna har ett beroendeförhållande till varandra. Att leda människor handlar till stor del om att mobilisera lust, energi och engagemang hos människorna som arbetar i verksamheten, direkt eller indirekt, och att inrikta detta mot verksamhetens mål (Bruzelius och Skärvad 2012). När det gäller ledning i olycks- och krissammanhang har det framförts att sammanhanget för utövandet av ledning är viktig att
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23 and 24: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 25 and 26: 25 från ett risk-nytto-tänkande d
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60:
59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61:
61 Myndigheten för samhällsskydd
show all

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?