Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Recommendations

Info

24 och finner att genus- och jämställdhetsanalyser saknas i materialet. ”Kvinnor, män och barn” nämns vid några tillfällen men någon analys eller förklaring ur ett genusperspektiv görs inte. Det finner vi anmärkningsvärt eftersom det är belagt att föreställningar om kön påverkar riskbeteenden. Ulf Mellström (2010) har på uppdrag av MSB skrivit en kunskapsöversikt om Genusvetenskapliga perspektiv på MSB:s verksamhetsområden. Av Mellströms slutsatser framkommer att myndighetens ”forskningsportfölj” borde innehålla fler studier med genusperspektiv – särskilt som det proaktiva förhållningssättet inom myndigheten sannolikt kräver nya kompetenser, att verksamhetsområdet är könat precis som den svenska arbetsmarknaden och att MSB:s allmänna riskhanteringsuppdrag borde vila på jämställdhetsanalyser för ett säkrare samhälle för både kvinnor och män. Genusmedveten riskhantering och analys I rapporten På lika villkor? Jämställdhetsfrågor angående risker i ett föränderligt samhälle (2012:5) diskuterar Hélène Hermansson risker och hanteringen av dessa med utgångspunkt i feministisk kunskapsteori. Syftet med studien var att bidra till en mer genusmedveten riskhantering och riskanalys. Genom resonemang om att själva formuleringen och analysen av risken skapar risken, och därmed också hanteringen av risken, vill Hermansson synliggöra problematiken med att erfarenheter och riskuppfattningar från grupper som inte tillhör samhällsnormen marginaliseras eller uteblir. Hermansson ställer frågan: ”om vi har ett samhälle där män och kvinnor drabbas av olika risker, och där kvinnor uppfattar risker annorlunda än män, är det då inte problematiskt att det i huvudsak är män som analyserar riskerna och fattar riskbesluten?”. Hon konstaterar att kvinnor har sämre möjligheter än män att påverka riskbeslut eftersom män dominerar som beslutsfattare, både på den svenska arbetsmarknaden i stort men också på poster och i styrelser som reglerar risker på olika sätt. Hermansson kritiserar den traditionella riskhanteringsmodellen, standardmodellen, som utgår
25 från ett risk-nytto-tänkande där rationaliteter, opartiskhet, kollektivism och universella principer styr analyser om skadeutfall och riskvägning. Vem som utsätts för risker och ”får nyttan” eller vem som fattar besluten framkommer inte av standardmodellen enligt Hermansson, som istället föreslår en omsorgsetisk modell för riskhantering. Den innebär något förenklat att konkreta individers erfarenheter ges större utrymme och att hänsyn tas till känslor gentemot risker. Inom riskforskning hävdas att känslor är både nödvändiga och närvarande i riskhantering varför dessa behöver erkännas och synliggöras när riskbeslut fattas. Enligt Hermansson skulle den omsorgsetiska modellen för riskhantering innebära att kvinnors erfarenheter bättre togs tillvara och att riskbeslut därmed blir mer relevanta. Genus i risk- och krishantering Könssegregeringen i fältet riskhantering har beskrivits av Mellström (2010) genom orsakskedjan hot-risk-kris-krishantering-vårdomsorg. Denna händelsekedja kan jämföras med hur det talas om arbete som sker före, under och efter en olycka (Bartley och Ericson 2013). Det finns en tydlig könssegregering som avtecknar sig i händelseförlopp vid riskhantering. Män är överrepresenterade i olycksstatistiken och de områden som knyts till hot och risker är manligt kodade, exempelvis anlagda bränder, kärnkraftsindustri, drunkning eller trafikolyckor. Även sättet att organisera beredskapen för att hantera dessa risker är manligt dominerade, exempelvis räddningstjänst, polis, militär och ambulanssjukvård. De institutioner som har att hantera följderna av kriser och olyckor är däremot kvinnligt dominerade, dvs. sjukvården. Orsakskedjan spänner från manlig dominans när det gäller risk och hot till kvinnlig dominans när det gäller vård och omsorg (Mellström 2010). När det gäller ledning har orsakskedjan föreslagits kunna förstås i relation till den förändring som skett sedan införandet av LSO, inte minst värnandet om att ta vara på erfarenheter från olyckor och krissituationer för att kunna förebygga och att arbeta proaktivt
Page 1 and 2: Genusperspektiv på ledning och sam
Page 3 and 4: 3 Författarna Ulrika Jansson Fil.
Page 5 and 6: 5 Innehållsförteckning Inledning.
Page 7 and 8: 7 rapporten har varit att lyfta fra
Page 9 and 10: 9 mitten av 1980-talet. Under senar
Page 11 and 12: 11 när den hierarkiska monokulture
Page 13 and 14: 13 betydelser. Innebörden i samver
Page 15 and 16: 15 av skogsbranden var inte speciel
Page 17 and 18: 17 innebär ofta arbetsdelningen me
Page 19 and 20: 19 bristande jämställdhet. Margin
Page 21 and 22: 21 gjorde att kvinnor primärt knö
Page 23: 23 2004; Weber och Hsee 1998). Kort
Page 27 and 28: 27 (2005:176). Män utsattes för d
Page 29 and 30: 29 genusordningar återskapas, då
Page 31 and 32: 31 mun på Skolan, en kvinna. Dessu
Page 33 and 34: 33 Figure 25.1 Emergency Response F
Page 35 and 36: 35 Search and Rescue Dödlighet och
Page 37 and 38: 37 Shelter Kvinnor och barn är de
Page 39 and 40: 39 Food and Clothing I krissituatio
Page 41 and 42: 41 Following initial distribution,
Page 43 and 44: 43 Källa: s. 349. Gender-based Vio
Page 45 and 46: 45 Tabell 12. Toolkit Relief Manage
Page 47 and 48: 47 Källa: s. 354. Reproductive tas
Page 49 and 50: 49 where they can express themselve
Page 51 and 52: 51 påverkar samverkan med andra ak
Page 53 and 54: 53 Referenser Acker, J (2000). Revi
Page 55 and 56: 55 Ericson, M (2011) Nära inpå: M
Page 57 and 58: 57 2007-2010. Institutionen för ku
Page 59 and 60: 59 Solomon, S. D., E. M. Smith, L.
Page 61: 61 Myndigheten för samhällsskydd

Genusperspektiv på ledning och samverkan vid olyckor och kriser – en forskningsöversikt

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?