Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Det är framför allt när det gäller detta ”tredje” som frågor kring språklig norm och normutvidgning
eller normdivergens blir angelägna. I vilken grad och i vilka avseenden finns idag en
gemensam norm om vad som är ”bra svenska”?
En lyssnarstudie bland 343 ungdomar från gymnasieskolor i olika delar av Stockholm visar
på stora skillnader i hur variationen i dagens svenska uppfattas – vad gäller såväl gränsdragningar
mellan olika sätt att tala som attityder och förhållningssätt till dessa. I det här föredraget
fokuserar vi på hur ungdomarna uppfattar och relaterar till språkliga normer: Vem talar ”bra
svenska”? Och vad är ”bra svenska” – idag?
Referenser
Bijvoet, E. & Fraurud, K. (u.u.). ”Rinkebysvenska” och andra konstruktioner av språklig variation i
dagens flerspråkiga Sverige. I: K. Hyltenstam & I. Lindberg, I. (red.), Svenska som andraspråk – i
forskning, undervisning och samhälle. 2:a rev. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Cheshire J., Kerswill, P., Fox, S. & Torgersen, E. (2011). Contact, the feature pool and the speech
community: The emergence of Multicultural London English. Journal of Sociolinguistics, 15:2, 151–
196.
Rampton, B. (2010). From ‘multi-ethnic urban heteroglossia’ to ‘contemporary urban vernaculars’.
Working Papers in Urban Languages and Literacies, 61. London: King’s College London.
Boyd, Sally*, Johan Gross*, Therese Leinonen** & James A. Walker*** Lördag, sektion 6B, sal F389
*Göteborgs universitet, **Svenska litteratursällskapet i Finland, ***York University (Toronto)
Hur förhåller sig ungdomar med utländsk bakgrund till en pågående
ljudförändring i svenskan?
Forskning om ungdomars språk i Skandinaviens storstäder har ofta fokuserat på språkdrag vilka
upplevs som nya och framträdande (bl a. Kotsinas 1994; Ganuza 2008; Svendsen & Røyneland
2008; Quist 2008; Källström & Lindberg 2011). I denna studie undersöker vi ett mindre framträdande
språkdrag som har konstaterats vara under pågående förändring i svenska, nämligen
öppningen av ä-ljudet, för att se om ungdomar med utländsk bakgrund deltar på samma sätt som
övriga ungdomar i denna förändring (Leinonen 2010; Gross 2012). Det kan tänkas antingen 1)
att språkförändringen påskyndas av språkkontakten, 2) att ungdomarna med utländsk bakgrund
inte deltar i förändringsprocessen eller 3) att det inte finns signifikanta skillnader mellan
ungdomar med olika bakgrunder vad gäller denna vokal.
Vår kvantitativa studie bygger på analyser av inspelningar med 60 sociolingvistiska intervjuer
med ungdomar från olika stadsdelar i Göteborg och Stockholm; hälften av ungdomarna
har svenskfödda mödrar och hälften utlandsfödda. Första och andra formanten av tre långa referensvokaler,
plus / :/ mättes, normaliserades och analyserades statistiskt.
Resultaten visar att den allofoniska alterneringen mellan [ :] och [æ:] framför /r/ och retroflexa
konsonanter kan vara på väg att försvinna, åtminstone för vissa talare. Det visar sig också
att de som ”leder utvecklingen” och har det öppnaste uttalet är tjejer, ungdomar bosatta i Stockholm
och ungdomar med utlandsfödda mödrar. Vår preliminära slutsats är ändå att ungdomar
med utländsk bakgrund deltar i förändringsprocessen på liknande sätt som övriga ungdomar,
eftersom andra bakgrundsvariabler (kön och stad) verkar spela större roll i variationen än föräldrarnas
ursprungsland.
Bylund, Emanuel Fredag, sektion 4B, sal F389
Stockholm University
Investigating conceptual transfer in L2 Swedish. Ultimate attainment of
event segmentation and temporal structuring
This study investigates ultimate attainment of patterns of segmentation and temporal structuring
of events in L2 speakers. The participant group consists of 35 L1 Spanish – L2 Swedish adult
11