Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Tingsell, Sofia, Julia Prentice, Lars Borin, Linnéa Bäckström, Markus Lördag, sektion 6C, sal F413
Forsberg, Benjamin Lyngfelt, Rudolf Rydstedt, Emma Sköldberg &
Jonatan Uppström
Göteborgs universitet
Ett svenskt konstruktikon som resurs för andraspråksundervisning
Språk beskrivs ofta som bestående av grammatiska regler och lexikala enheter. Det finns
emellertid ett område mellan grammatiken och lexikonet, som omfattar mönster som pga. sin
bara delvis schematiska struktur är svåra att behandla i såväl grammatikor som lexikon på ett
heltäckande sätt. Dessa mönster kan beskrivas som konstruktioner; att VERBA SIG
RESULTAT (äta sig lycklig) är ett exempel.
Trots att konstruktioner alltså tenderar att försummas i traditionella beskrivningar av
grammatik eller lexikon är de inte en marginell företeelse: ”The number of idioms and
constructions that speakers know is of a comparable order of magnitude to the number of words,
and the frequency of such constructions in text and conversation is very high” (Jackendoff
2007:57). En inlärare behöver kunna använda konstruktioner av flera skäl; de är t.ex. viktiga för
att språket skall uppfattas som idiomatiskt (Ekberg 2004) och tillgång till pre- och halvfabrikat
innebär en avlastning för arbetsminnet (Wray 2002, 2008). Mönster och konstruktioner lärs
emellertid in sent och i formell undervisning får de litet utrymme (Henriksen 2010).
För att sätta fokus på konstruktionerna upprättas nu ett svenskt konstruktikon, en databas
som beskriver konstruktioner och gör dem sökbara. Konstruktikonet tar särskilt hänsyn till
konstruktioner som är problematiska för andraspråksinlärare. Visst språkligt material som
traditionellt beskrivits som grammatiska regler kan beskrivas mer konkret som konstruktioner,
vilket underlättar för inlärare som finner grammatiska regler svåra att förstå och omsätta i
praktiken.
Föredraget presenterar några konstruktioner som är relevanta för inlärare och diskuterar hur
konstruktikonet kan bidra till förståelsen av dem.
Wedin, Åsa Torsdag, sektion 1C, sal F413
Högskolan Dalarna
Möjlighet till tillhörighet och förändring. Kritiska processer i
mottagandet av nyanlända
I detta paper kommer preliminära resultat att presenteras från en pågående studie av mottagandet
av nyanlända somalier i två medelstora städer. I projektet studeras relationer mellan policybeslut
på nationell nivå, strukturer och processer på kommunal nivå och de erbjudanden som de
enskilda nyanlända upplever när det gäller inflytande över planeringen för sitt framtida liv. En
central fråga är vilka processer som är kritiska för olika resultat. Särskilt fokus ligger på hur de
enskilda nyanländas tidigare språkliga kunskaper och erfarenheter tas tillvara, samt på deras
möjligheter att påverka sin framtid.
Studien tar sin utgångspunkt i en syn på människan som en social agent som gör giltiga
antaganden om världen och om sin plats i den. När detta tillämpas i mottagandet av nyanlända
immigranter, som i detta fall en större grupp immigranter med somalisk bakgrund, blir utbildning
i form av SFI för vuxna och förskola, grundskola och gymnasieskola för barn och ungdomar,
centrala platser för utveckling av tillhörighet och förändring, där den enskilda personens
röst och utveckling av en känsla av agens är viktig.
49