Abstracts – NORDAND 11 - Centrum för tvåspråkighetsforskning ...

Abstracts – NORDAND 11
Nyqvist, Eeva‐Liisa Fredag, sektion 4E, sal F497
Åbo universitet
Species och artikelbruk hos avancerade svenskinlärare
Species och artikelbruk är centrala fenomen i svensk grammatik. De utgör också en grammatisk
kategori som bereder svårigheter för alla som lär sig svenska som andraspråk: t.o.m. mycket
långt hunna inlärare har ofta problem med dem. De är synnerligen svåra för dem vars förstaspråk
saknar species som morfologisk kategori, såsom för finskspråkiga.
I min doktorsavhandling har jag undersökt tillägnandet av svenskans species och artikelbruk
hos finska grundskolelever (n=67) i årskurserna 7–9. Det centrala resultatet är att korrekthetsprocenten
oftast inte stiger statistiskt signifikant. Korrekthetsprocenten för lätta substantivfraser
(bl.a. obestämd form pluralis, t.ex. hundar och bestämd form singularis, t.ex. hunden) är mycket
höga redan i början, medan de mest komplexa typerna (t.ex. den stora hunden) behärskas svagt
ännu i slutet av undersökningstiden. Å andra sidan tillägnas vissa enstaka komplexa substantivfraser
(t.ex. min bästa vän) som helsekvenser. Min avhandling visar också att processbarhetsteorin
inte stämmer i varje punkt när det gäller inlärningen av species och artikelbruk. Därför är
det viktigt att undersöka hur inlärningen av species och artiklar fortsätter på de högre utbildningsnivåerna.
I mitt post-doc -projekt undersöker jag species och artikelbruk hos studerande som går på en
kurs i svenska vid språkcentret vid sitt universitet. Mitt material består av ca 250 uppsatser, och
de bevisar att bl.a. bortfall av artiklar och betsämdhetsändelser är fortvarande vanligt. I föredraget
jämför jag resultaten från min avhandling och från analysen av mitt universitetsmaterial och
strävar efter att förklara dessa.
Oddsdóttir, Þórhildur Torsdag, sektion 2B, sal F389
Islands Universitet
Skriftlig kompetence i dansk vurderet på basis af CEFR
For første gang blev der afholdt en rådgivende sprogtest (placement-test) i dansk ved
semesterstart på Islands Universitet i efteråret 2012. Sprogtesten blev lavet efter den franske
DELF-model på CEFR-rammens B2 niveau. Hensigten med denne sprogtest var at kortlægge
viden om de nye studerendes læseforståelse og skriftlige færdigheder med det formål at vurdere
om de eventuelt havde brug for ekstra forberedelser til studiet.
Foredraget bygger på en analyse og evaluering af skriftlig kompetence hos tolv studerende i
dansk. Der bliver gjort forsøg på at vurdere både kommunikativ kvalitet og kompetence ved
brug af detaljerede kriterier omkring The Common European Framework of Reference for
Languages.
Informanterne i denne undersøgelse er ret forskellige i mange henseender; aldersmæssigt,
erfaringsmæssigt og, ikke mindst, angående forkundskaber i det danske sprog. Nogle har enten
boet i Danmark som børn eller som voksne. Andre har kun deres skoledansk i bagagen udover
interesse for sproget.
Resultater af denne rådgivende sprogtest kan så sammenlignes med semestrets skriftlige
afslutningsprøve i december for at konstatere hvorvidt og på hvilken måde øget kapacitet og
progression har fundet sted.
Der søges svar på om det er fordelagtigt at bruge denne form for rådgivende sprogtest for
bedre at vide hvad de studerende har med i bagagen, hvordan deres virkelighed genspejles i
deres sprogbrug, ordforråd, sproglig bevidsthed og motivation. Ligeledes søges der svar på om
man ved hjælp af mere detaljeret vurdering kan analyse sig frem til kommunikative egenskaber
og samtidig vurdere sprogbrugets kvalitet samt størrelse af ordforrådet.
35